Trots lagen – två av tre får ingen mentor

Ny på allra första lärarjobbet? Förhoppningsvis har du hamnat på en förskola eller skola där du får en ordentlig introduktionsperiod, som skollagen föreskriver.

Men det är vanligt att den allra första tiden varken motsvarar lagens föreskrifter eller nyutbildade lärares önskningar – trots att reglerna gällt sedan 2014.

I Skolinspektionens stora undersökning Skolenkäten 2021 uppger 66 procent av grundskollärarna och en lika stor andel av gymnasielärarna, att arbetsplatsen har rutiner för att introducera nyanställda lärare i arbetet.

58 procent av grundskollärarna och 56 procent av gymnasielärarna svarar samtidigt att det finns rutiner för att handleda nya lärare på deras arbetsplatser.

Men någonstans brister det. 

En undersökning som Lärarförbundet gjorde sommaren 2021 visar upp en dyster bild. 

66 procent av de tillfrågade lärarna står utan mentor, fast de själva velat ha sådant stöd.

Huvudmännen bryter alltså mot skollagen.

”Dubbel bedömningsbörda”

När Läraren ställde frågor, i en efterlysning till läsarna om den första tiden som ny lärare, bekräftades bilden.

Ur svaren: 

”Jag hade inte riktigt någon ­introduktion då jag tog över en klass som hade haft många vikarier under en lång period.”

”Ansvarig kollega hade semester de två första månaderna."

”Ingen riktig intro, utan 'typ' en mentor som kunde hjälpa mig om jag behövde."

”Det förväntades att jag skulle fixa det utefter tidigare erfarenhet.”

”Ingen mentor. Ingen ämneskollega att bolla med. Dubbel bedömningsbörda på privat gymnasium mot kommunalt gymnasium eller kommunal grundskola.”

”Känner fortfarande efter 4,5 år att jag saknar möjlighet att bolla frågor med en mentor. Det finns frågor man inte vill diskutera med sina kollegor i arbetslaget och även svårt när man är ensam förskollärare med två barnskötare att kunna få diskutera teori/praktik eller arbeta utifrån forskning, för kollegorna är helt ointresserade.”

7 av 10 utan intro

Stockholms stad gjorde en översyn av introduktionsperioden 2019. Deras siffror är ungefär samma som Lärarförbundets. Sju av tio nya lärare fick inte någon introduktionsperiod.

AnnaKarin Östlund är chef för kommunens kompetensförsörjningsenhet.

Hon ser inget enkelt svar på frågan varför staden brister i sitt ansvar mot skollagen.

– Ett av skälen kan vara att rektor och den nyexaminerade läraren har olika syn på vad en introduktionsperiod ska innebära och därmed olika förväntningar på den. Rektors bild kan vara att man har tagit fram en introduktionsprocess utifrån Skolverkets riktlinjer medan läraren upplever att den inte varit tillräcklig utifrån sina behov, säger hon.

Både hon och Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, pekar ut frågan som prioriterad i diskussionerna om Skolavtal-21.

Men Sveriges kommuner och regioner vill inte svara på frågor om den uteblivna introduktionen, utan hänvisar till respektive huvudman. 

– Om en lärare upplever att hen inte får en introduktionsperiod är det viktigt att prata om det med sin chef omgående, säger AnnaKarin Östlund.

Kommunen har sökt upp samtliga rektorsmöten och informerat om ­kraven, efter resultaten från 2019. ­Intranätet är kompletterat med information och stödmaterial.

Men även om det är huvudmannens ansvar att ge introduktion, så är det rektors ansvar att planera den.

Klart är att en bristande introduktionsperiod får konsekvenser.

En tiondel av de som svarade på Lärarens enkät upplevde tiden som dålig, en femtedel som okej.

”Hade knappt några raster”

I Lärarförbundets undersökning sammanfattar en femtedel också sitt första år som negativt, eller mycket negativt.

När lärarna listar sina tre stora utmaningar under sin första tid i yrket, nämner nästan hälften hög arbetsbelastning och lika många känslan av att inte räcka till. En tredjedel upplever dokumentationskraven som jobbiga.

Och det finns flera varningsklockor vad gäller arbetsbelastningen.

En tredjedel av de som svarar på Lärarens enkät säger att de inte har haft tid för lunch under sina arbetsdagar, eller endast har haft tid ibland. 

”Sällan man har en ostörd rast.” ­skriver en svarsperson till Läraren.

”Hade nollbyte mellan lektioner ibland.”

”Hade knappt raster, för mitt schema var så tajt och belagt att jag fick ta varje minut utan elever till förberedelser."

Mina rop på hjälp hörsammades inte, vilket resulterade i en flera månader lång sjukskrivning.

Sammantaget är det en mörk spegel av de detaljerade och tydliga instruktioner som Skolverket ger på sin hemsida. 

Och det bristande mottagandet riskerar att få allvarliga konsekvenser.

För Lärarförbundet uppger dryga 60 procent att de har haft funderingar på att sluta under sitt första år. Var tionde så ofta som varje vecka.

Av deltagarna i Lärarens läsarenkät är 46 procent kvar på sin första tjänst.

Det här är deras egna ord.

”Otrygg arbetsplats med hög arbetsbelastning.”

”Arbetsgivaren var missnöjd.”

”Hoppar runt för att få högre lön.”

”Aldrig erbjuden fast tjänst, bara fått vikariat.”