”Ta forskningen om betyg på allvar”

Foto: Aline Lessner

Det är en morgon i slutet av januari. Solen skjuter hela kvastar av strålar över Lund. Ljuset faller in i vardagsrummet, över det nylagda parkettgolvet. För drygt en månad sedan flyttade Alli Klapp in med de två yngsta barnen, allt är inte uppackat än. För den som bott i hus är det ovant och lite trångt med lägenhet.

Lite trångt kan man kanske också säga att det är i betygsdebatten. För en vecka sedan kom Skolverkets utvärdering av betyg i årskurs 6. Den har använts av båda sidor i debatten och rösterna är högljudda — som vanligt. Alli Klapp var kritisk när betygen infördes i sexan och utvärderingen har styrkt hennes åsikter.

Varför är betygsfrågan så viktig?

— I Sverige är betygen viktiga som urvals­instrument. De har väldigt stor betydelse för enskilda elever, betygen kan avgöra deras livschanser, det vill säga betygen är så kallat high stake. I många andra länder har man i stället antagningsprov, där är det testerna som är high stake, inte betygen.

Att arbeta med inre motivation ställer högre krav på lärarna.

Du tycker inte att man ska ha tidiga betyg. Varför då?

— Ju längre man kan vänta med summativ bedömning, desto bättre är det för lärandet. Forskning visar att små barn har svårt att skilja på person och prestation. Risken är att de upplever det som en dubbel bestraffning.

— Förutom att de har det tufft — och det vet ofta de och deras föräldrar redan om — så blir betyget som ett kvitto på det, det visar svart på vitt att eleven har misslyckats. Det riskerar att påverka självbilden och lärandet.

Finns det fler nackdelar?

— Om vi fokuserar för mycket och tidigt på betyg är också risken att lärandet kommer i skymundan. Då diskuterar man resultat, i stället för hur man ska göra för att elever ska lära sig så mycket som möjligt.

I din avhandling undersökte du effekterna av betyg i årskurs 6. Vad såg du?

— Jag såg att betygen hade en negativ effekt för lågpresterande och resurssvaga elever. Betyg i sexan betydde inte att eleverna presterade bättre på högstadiet — tvärtom: lågpresterande elever som fick betyg i årskurs 6 fick sämre betyg i sjuan än lågpresterande elever som inte fick betyg i sexan.

Finns det några fördelar med betyg i sexan?

— Eftersom betygen inte ska användas för urval så har jag svårt att se några fördelar. Vill man ha information om hur det går för eleven så kan man få det på bättre sätt. Och betygen fungerar inte motiverande för alla elever.

Men många blir ju motiverade av betyg?

— Forskningen visar att elever påverkas olika. Det finns en svag tendens att högpresterande elever sporras, medan lågpresterande elever påverkas negativt av betyg.

— Dessutom fostrar betygen elever att drivas av yttre belöningar och utveckla en yttre motivation. Det är att nedvärdera människans drivkrafter, att tro att man måste ha morot eller piska för att göra något. Den synen grundar sig på ekonomiska teorier som bygger på äldre studier. Problemet är att de studierna utfördes på vuxna som utförde enkla uppgifter. Man tog heller inte hänsyn till individernas bakgrund och förutsättningar, hur de mådde eller hur det gick för dem senare.

Varför är det inte bra med yttre motivation?

— Enligt forskningen riskerar yttre motivation att hämma den inre motivationen. Tar man bort belöningen så riskerar man att utvecklingen eller beteendet upphör.

— I skolan vill vi också komma åt den inre motivationen, elevernas egna drivkrafter att utvecklas. Samhället behöver människor som drivs av sina egna frågor, tar ansvar och vill utvecklas — inte bara arbetar för att få högre lön.

Det här skulle en del kanske kalla för flum. Är det inte det?

— Inre motivation är inget flum. Det är ett stort forskningsfält med massor av studier — men inom de pedagogiska, psykologiska och sociologiska fälten. De ekonomiska teorierna bygger på statiska modeller och enkla samband. Man kan inte bara överföra de modellerna till skolans värld. Där handlar det om barn som är inne i en lärandeprocess och har olika bakgrund och förutsättningar. Sambanden är komplexa. Men att arbeta med inre motivation är inte lika enkelt, det ställer högre krav på skolan och lärarna.

Men ett syfte med betyg i sexan är ju att det ska bli tydligt vilka elever som behöver stöd?

— Då vill man använda betygen för att tvinga fram resurser. Man använder enskilda elevers betyg för att uppmärksamma offentligt att man har elever som har svårigheter. Jag menar att betyg inte ska ha den funktionen.

Varför?

— Den enskilda elevens upplevelse riskerar att påverka lärandet väldigt negativt. Lärarna vet redan vilka barn som behöver stöd. Man bör kunna hitta ett annat system för att sätta in resurser, utan att enskilda elevers betyg ska styra.

Väldigt många andra länder har tidiga betyg. Varför ska inte vi ha det?

— Det går inte att jämföra, systemen ser så olika ut. I vissa länder är det frivilligt att sätta betyg, några har symboler, andra beskrivningar, betygen kan vara high stake eller low stake. Men att tro att lärandet handlar om ­tidiga eller sena betyg är verkligen att förenkla hela lärandeprocessen.

Lågpresterande elever som fick betyg i årskurs 6 fick sämre betyg i sjuan än lågpresterande elever som inte fick betyg i sexan.

Hur kommer det sig att betygen är så ideologiskt laddade i Sverige?

— Jag vet inte. Som betygsforskare får jag ofta frågan ifall jag är för eller emot betyg. Jag har inga sådana agendor. Jag är intresserad av hur elever påverkas av olika system och praktiker och jag kan inte undanhålla forskningsresultat.

— Ibland kan jag nästan känna att det är svårt att prata om vad forskningen visar, det är så ideologiskt laddat att jag blir placerad i ett fack.

Hur skulle du vilja att det var i stället?

— Jag skulle önska att politiker skippade det ideologiska, tog forskningen mer på allvar och satte sig in i den för att skapa ett system som gynnade elevernas lärande på bästa sätt.