”Syftet är att skapa kritiskt tänkande individer”

Modellen heter EPOSEA och är en lärarhandledning inom hållbar utveckling baserad på delarna: Ekologiskt, Pluralistiskt, Organisation, Sociala, Ekonomiska och Aktörer, och har utvecklats av lärarna Ola Uhrqvist och Lisa Carlsson. Den utgår från tre olika berättelser, anpassade till olika nivåer, från låg- och mellanstadiet till gymnasiet. Till varje perspektiv inom EPOSEA finns specifika frågeställningar som leder vidare i svårighetsgrad.

Jag började med att läsa berättelsen om LEGO-biten, där en rymdvarelse kommer till jorden och ställer frågor.

Anette Nyberg är förstelärare/utvecklingslärare och har introducerat modellen i flera av Linköpings skolor.

Hur kom du i kontakt med EPOSEA?

– Ola och Lisa ville ha respons från verksamma lärare och som kunde testa materialet i klass. Vi läste igenom det tillsammans, och var med och påverkade innehållet. EPOSEA-handledningen består av tre berättelser med sex olika perspektiv, som man väver ihop och arbetar med i tre olika svårighetsgrader, säger Anette Nyberg.

Har du använt dig av EPOSEA?

– Ja, i tredje klass. Jag började med att läsa berättelsen om lego-biten, där en rymdvarelse kommer till jorden och ställer frågor: varför leker ni, kan alla leka och vem tillverkar lego, vilka kläder har lego-gubben och så vidare. Det finns en tydlig arbetsgång i lärarberättelsen som gör att man går igenom de olika perspektiven. Det är som ett spinnande hjul som rullar på hela tiden.

– Eleverna hjälpte till att hitta svar och skrev ned sina funderingar. Syftet är skapa kritiskt tänkande individer som ställer frågor som gör att innehållet landar hos barnen här och nu. Som lärare får jag ett stöd i hur jag kan ställa de här svåra frågorna, det är en stor hjälp

Vad hände i klassen?

– Berättelsen öppnade för andra frågor och gjorde att barnen ifrågasatte mycket annat på ett klokt sätt. De var väldigt nyfikna och ställde frågor om maten i skolan – hur kom den hit och är den ekologisk? Vi pratade om hur lego-gubben såg ut och kom in på genusskillnader. Det slutade med att vi besökte en affär och tittade på kill- och tjejavdelningen.

Du anser att man ska arbeta temaövergripande – varför?

– Hållbarhet berör hela vår tillvaro, och bör genomsyra hela undervisningen och alla ämnen. Det är inte helt självklart, även om det blivit mycket bättre.

I stället blir hållbarhet ett ämne, där läraren främst är inriktad på sitt eget ämne.

Bra exempel från Linköping?

– Jag ansvarade för LHU-konferenser, lärande för hållbar utveckling, på låg- och mellanstadieskolor och där alla lärare på skolan deltog. Jag gick igenom EPOSEA. Vi gjorde en utbildningsplan, samverkade och hade klasstävlingar, ordnade hållbara frukostar, sorterade skräp och vägde matavfallet med mera.

Starta inte för stort utan med något litet och enkelt.

Anette Nyberg berättar om samarbetet inom hållbar utveckling, mellan kommunen, Linköpings universitet och Guangzhou, Kina, en stad med 200 000 lärare. 2017 och 2018 reste hon och Emilia Fägerstam, universitetslektor i pedagogik till Kina och för att undervisa i bl a EPOSEA-modellen. Senaste resan var i november 2019. Totalt har 200 lärare utbildats i EPOSEA.

Kunde de kinesiska lärarna ta till sig modellen?

– Vi var där i nio dagar och undervisade på engelska med en tolk. Jag gick igenom EPOSEA och visade en film med våra elever och deras övningar. Det blev början till de egna diskussionerna bland kinesiska lärare. De tyckte att det var lite svårt med ”Aktörer”, för de har inte samma syn när det gäller att påverka saker som vi i vårt demokratiska samhälle. De har heller inte samma arbetssätt som vi. Men lärarna hade jättestor upptäckarglädje och en stor vilja att lära sig.

Ditt bästa tips om man vill börja arbeta med hållbar utveckling?

– Att inte starta för stort utan med något litet och enkelt. Försök ta upp sådant som intresserar eleven, exempelvis en idrottssko, från det att den tillverkas tills att den hamnar på vår fot. Så att intresset väcks och för större frågor och kan utvecklas efterhand.