”Jag tar debatten oavsett när den dyker upp”

Foto: Beatrice Graalheim

För några år sedan blev läraren Staffan Furå tvungen att skaffa skyddat telefonnummer på grund av ett hot. Det var sent på kvällen och Staffan och hans fru var precis på väg att lägga sig när telefonen ringde. Deras då 6-åriga dotter låg redan och sov. Personen som ringde hade förställt rösten och lät väldigt hotfull.

– Hen sa att jag skulle låta bli att förstöra ungdomarna på skolan med frågor om sexualitet och annat – annars skulle något tråkigt kunna hända, berättar Staffan Furå.

Han uppfattade det som en förälder som ringde men det kan ha varit en elev. Det blev aldrig klargjort trots polisanmälan. Men det var uppenbarligen någon som hade god insikt i hans arbete med värdegrundsfrågor på Frejaskolan i Gnesta. Efter det har han fått liknande kommentarer på nätet men inga fler telefonhot.

Blev du rädd när det här hände?

– Jag vet att fler lärare har råkat ut för liknande saker när de undervisar i frågor som berör hbtq-personer, jämställdhet och andra värdegrundsfrågor. Samtidigt är det hemskt att det händer. När personen ringde hem påverkade det min familj. Jag fick en funderare om det var värt att hålla på med detta på skolan.

Men du har fortsatt?

– Ja, för om jag backar så har de här krafterna vunnit och då fortsätter de med nästa person och nästa till de har fått sin vilja igenom. Det kan jag inte leva med. Vårt uppdrag som lärare är att främja demokratiska värderingar och alla människors lika värde.

Hur har din skolledning och dina kollegor agerat efter hoten?

– Jag har fått jättebra uppbackning av både skolledning och kollegor. Skolledningen polisanmälde och har tagit diskussionen med föräldrar som haft åsikter.

Hur har du motiverat undervisningen för föräldrar som har varit kritiska?

– Att det ingår i våra kursplaner att lära ut. Vi har alla typer av religiösa och politiska åskådningar bland våra föräldrar. Jag köper att alla inte är jätteförtjusta i att man pratar om sex- och samlevnadsfrågor eller ifrågasätter jargong och normer.  Men vi får inte låta oss påverkas av det som lärare. I skolan ska alla elever känna sig välkomna utan en klump i magen. Det ska inte spela någon roll om du är straight, bög eller hbtq-person.

Är du ensam om att arbeta med hbtq-frågor på Frejaskolan?

– Nej, jag kanske är den mest högljudda men jag har väldigt medvetna kollegor som också arbetar aktivt med värdegrundsfrågor.

Hur arbetar du rent konkret med värdegrundsfrågorna på skolan?

– Normalt genomströmmar det alla mina ämnen. Jag tar debatten oavsett när den dyker upp. Behövs det så avbryter vi lektionen och tar diskussionen direkt om någon lyfter en fråga. Vi har också diskussionsgrupper och tittar på dokumentärer på SVT play och Netflix. Jag skapar mycket eget material men använder även material från Fatta man, Män för jämställdhet och ungdomsmottagningen UMO.

Du säger att du tar diskussionerna direkt. Vad kan det handla om?

– Vissa begrepp har blivit så normaliserade i skolan. Jag hör ofta elever som säger bögjävel, hora eller slampa och liknande uttryck i korridorerna. Ibland som ett sätt att umgås. När jag frågar varför de kallar varandra detta så säger de ofta att de bara är kompisar som skojar. Ibland känner jag mig som en skiva som går på repeat när jag tar diskussionerna med dem. Samtidigt tänker jag att någon gång når jag fram och ger någon en tankeställare.

Du har låtit 12-åriga elever gå igenom sina sociala medier på mobilerna för att kolla efter kränkande kommentarer. Vad blev resultatet?

– 6 av 11 tjejer i klassen hade fått dickpicks sända till sig antingen från någon okänd eller från någon på skolan. En pojke hade fått det. Samtliga flickor hade fått något kränkande av sexuell karaktär. Killarna fick mer kränkande kommentarer om sitt utseende eller hbtq-nedvärderande. tillmälen.

Du har också varit med om kollegor som blivit utsatta av elever?

– Det finns elever, tonårskillar, som beter sig väldigt sexistiskt mot kvinnliga lärare och anspelar på att de vill ha sex med dem. De säger saker och gör gester som är väldigt tydliga. Det finns också elever som är aktiva feminister som får höra att ”feminister behöver få mer kuk” och att de är feminister på grund av ”för lite kuk”.

Är det bara sexistiska kommentarer som du hör?

– Nej, det har varit gånger då jag stått inför elever som uttalar både rasistiska och nazistiska kommentarer. Inte bara för att provocera utan för att de faktiskt uttrycker sin åsikt. De kan också säga att det inte går att lita på historieboken. Den är enligt dem en produkt skapad av staten fylld av fejkfakta. Ingen föds med sådana åsikter utan det är något de lärt sig. Men det är svåra diskussioner där man måste fokusera på åsikterna och värdegrunden så man inte idiotförklarar eleverna.

Gnesta är storleksmässigt en mindre svensk kommun med drygt 11 000 invånare. Tror du att Gnesta är representativt för övriga Sverige?

– Jag vet att det finns skolor som har betydligt tuffare vardag än vad vi har men samtidigt är värdegrundsarbetet lika viktigt här som där. Vågar man inte ta diskussionerna nu så kommer det inte ske några förändringar i samhället. Och värdegrundsarbetet är viktigt för att elever ska kunna stå emot de populistiska krafter som vi ser både här i Sverige och i resten av EU där det finns partier som anser att hbtq-personer är mentalt sjuka.

Är det inte jobbigt att alltid reagera?

– I elevernas ögon måste du vara den där jobbiga och besvärliga läraren som ser saker och agerar. Det är viktigt att inte gå förbi i korridoren när det blir ”skojbråk” eller när någon säger något som kan kränka. Man måste visa att man går att lita på och gör något. Jag vill inte bli ihågkommen som en lärare som aldrig gjorde någonting för utsatta elever. Om jag inte finns där för eleverna så kan jag ju lika gärna arbeta någon annanstans.