Han varnar för hemgjorda läromedel

Foto: Åsa Westerlund

— Med digitala läromedel kan du å andra sidan göra saker som papper inte kan, till exempel dynamiska presentationer och simuleringar. Fast lärare jag talat med i Sverige är irriterade över digitala resurser som inte tillåter att elever backar i materialet när de inte förstår hur de ska göra.

Foto: Åsa WesterlundJa, du var i Sverige i februari och augusti och pratade läromedel med politiker, förlag, lärarfack och skolor. Fler intryck?

— Ni har lagt mycket krut på strukturella reformer som konkurrens och friskolor i den felaktiga tron att det skulle leda till ökad kvalitet. Ni har en bra läroplan men inte någon detaljerad information om undervisningens innehåll. Jag upplevde också en allmän oro för utbildningens kvalitet. Alla pratade om det – till och med taxichauffören.

Vad sa lärarna?

— De talade om bristen på tydlighet. Det finns en stor osäkerhet över hur djupt de ska gå in i ämnena. Och en oro för att tolkningen av mål och kriterier är så olika på olika skolor.

Ge ett exempel på hur en bra lärobok kan göra det tydligare?

— Ta ett kapitel om Finlandssvenskars historia. Frågorna på texten kommer att vara olika för en 10-åring och en 16-åring och skillnaden kommer att tala om för lärarna hur djupt de måste gå.

Men vem ska betala? I Sverige bestämmer varje kommun hur mycket som ska läggas på läromedel. 2016 varierade det mellan 300 och 1 900 kronor per grundskoleelev.

— Man måste ha en stabil modell för finansieringen. Ni borde verkligen diskutera om detta ska lämnas till varje huvudman och skola.

Har du något mer råd till Sverige?

— Gör som vi har gjort i England. Vi har nu i två och ett halvt år samarbetat med förläggarna — som tagit intryck av de högpresterande länderna — och fått en snabb förbättring av engelska läro­böckers kvalitet. Många utbildningsreformer tar lång tid innan de visar ­resultat men detta går fort.