Utredaren: Skolan måste bli mer flexibel

På onsdagen lämnade utredaren Ebba Östlin - till vardags socialdemokratisk kommunstyrelseordförande i Botkyrka - över betänkandet med titeln ”Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet” till utbildningsminister Gustav Fridolin. Uppgiften har varit utreda hur skolsystemet kan förändras för att ge de som kommer sent till skolsystemet bättre förutsättningar att klara av en gymnasieutbildning.

– Vi måste ge den här gruppen bättre förutsättningar att lyckas, och inte minst att de inte blir inlåsta i till exempel språkintroduktion. Mitt uppdrag har handlat om hur man ska uppnå det både för de med god skolbakgrund, och för de med svag skolbakgrund, säger Ebba Östlin.

De flesta förslagen berör årskurs 7-9 i grundskolan. Exempelvis föreslås att man ska kunna upprätta en anpassad studieplan där eleven fokuserar på endast tolv ämnen, vilket är gränsen för behörighet på de högskoleförberedande gymnasieprogrammen.

– Eleverna ska få samma undervisningstid som sina jämnåriga, men fokusera på färre ämnen, säger Ebba Östlin.

Josefin Nilsson på Nationellt centrum för svenska som andraspråk tycker att det är ett bra förslag, men påpekar att det är viktigt att verkligen utgå från elevens förutsättningar.

– Det är viktigt att studie- och yrkesvägledare är med när man upprättar studieplanen, så att eleverna inte begränsas på något sätt. Sen finns det en risk att man slentrianmässigt sänker ribban, vilket kan påverka elevernas möjlighet att välja. Så det är viktigt att följa hur de här förslagen slår igenom, samtidigt som det är bra med en ökad flexibilitet.

Ebba Östlin vill vidare ge alla nyanlända tillgång till både studiehandledning på modersmål och modersmålsundervisning, saker som inte alla har rätt till idag. Hon förslår också att nyanlända som undervisats under kort tid ska ges skriftliga omdömen istället för betyget F, och att försöket med statsbidrag till huvudmän som ordnar lovskola ska fortsätta.

– Man riskerar att backa i språkutvecklingen under den långa ledigheten. Vi har mött skolor som haft lovskola på upp till 6 veckor med mycket goda resultat, säger hon.

Förslagen innebär ingen förlängd skolplikt. Utredaren gör bedömningen att eleverna redan har den motivation och ambition som krävs, men att systemet idag inte lyckas ta den tillvara.

– Förslagen är bra och i linje med vad Liberalerna redan driver, men det saknas förslag om förlängd skolplikt vilket är nödvändigt. Det är också alldeles för sent att sätta in lovskola först i årskurs 8 och 9. Tidiga insatser gör skillnad, säger Liberalernas skolpolitiske talesperson Christer Nylander.

Josefin Nilsson är sammantaget väldigt positiv till utredningens slutsatser.

– Det är glädjande att man börjar se behovet av flexibilitet i systemet, och det här innehåller många bra och konkreta förslag. Framför allt förslaget att se över betyget F för nyanlända, som kan ge nyanlända elever och deras lärare möjlighet att fokusera på vad de faktiskt kan. Och att man lyfter behovet av ett ämne för nybörjare på svenska. Vi har ingen kursplan nu som möter det behovet. Men hur det kommer att se ut finns det olika tankar om.