Syv-tratten: Så kan skolan öka elevernas valkompetens

”Det finns något inom skolvärlden som länge har varit en gåta för mig. Så vitt jag vet har ingen skola ännu valt att profilera sig med god och målfokuserad studie- och yrkesvägledning. En skola där undervisningen är kopplad till arbets- och samhällslivet med fokus på att skapa framtidstro och hopp”.

Så inleder Sara Nordström boken "Studie- & yrkesvägledare – framtidsval". Den syftar till att hjälpa kollegor att utveckla sitt arbete, och betonar vikten av att studie- och yrkesvägledare ägnar mer tid ute i klassrummen.

Sara Nordström, som till vardags arbetar som studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen i Timrå, efterlyser en allmän grundutbildning om hur samhället fungerar och varför varje ämne utgör en del av den kunskap som elever senare förväntas bidra med i samhället och på arbetsmarknaden. En skola där varje elev känner sig förberedd på och senare anställningsbar i yrkeslivet.

I stället för att spela en central roll, säger hon, för studie- och yrkesvägledningen en undanskymd tillvaro med allt för få undervisningstimmar.

– Vi behöver minska avhoppen från gymnasiet och skapa elever med framtidstro. Det ger på sikt fördelar för både individ och samhälle.

Hennes undervisningsmetod, Syv-tratten, är en slags grovplanering för vad högstadieelever bör eller med fördel ska ha fått undervisning i för att sedan kunna få ett mer kärnfullt vägledningssamtal.

– Inför det samtalet kan jag ibland känna att elever behöver mer kunskap om vad samtalet ska röra sig kring. Jag tror mest på att undervisa i studie- och yrkesledning först. Min metod har lektionsinspiration, om vad man bör jobba med innan eleverna bokar samtalen.

Hon noterar att oförberedda vägledningssamtal ofta blir mer av information i stället för konkret studie- och yrkesvägledning.

– Det handlar inte om att studie- och yrkesvägledare inte vill jobba i klass, utan det beror mer på strukturer och här utmanar jag strukturer.

Sara Nordström har själv bred erfarenhet av undervisning i klass och drar några exempel på ämnen hon diskuterar med eleverna.

– Hur fattar du beslut, hur jobbar du med val, hur ser arbetsmarknaden ut, hur ser studierna ut, finns brister, och hur ser det ut om fem år? Det finns ingen timplan för det här men jag har skapat ett tiotal områden man bör ha pratat och undervisat om innan man kommer till vägledningssamtalet.

På frågan om varför hon skrev boken svarar Sara Nordström att hon ser ett gapande hål till studie- och yrkesvägledare med någon form av mall de kan utgå ifrån.

– Du kommer ofta ensam i din yrkesroll till en arbetsplats, du har sällan kollegor, och då ska vi skapa vår egen mall och struktur. Det finns inte många böcker riktade till oss om ”så här kan du jobba”. Vi har en spretig och bred yrkesroll och samtidigt ska vi vägleda 450 elever.

Hon upplever att hon och hennes kollegor har ett yrke som ofta hamnar i skymundan, bland annat beroende på att det är ett stort och komplext uppdrag. Det är dessutom svårt att arbeta likvärdigt beroende på hur skolor skiljer sig åt, samt elevernas olika bakgrundsförhållanden.

– Studie- och yrkesvägledning är det enda ämnet som faktiskt bygger på individens drömmar och önskningar och vilka förutsättningar eleverna har. Sedan ska du kombinera det med information om utbildningssystem, arbetsmarknad och prognoser. Då tror jag att den här komplexiteten ibland kan bli överväldigande.