Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta nationella prov börjar bli en tråkig tradition och lärarna har tröttnat. I en intervju med Skolvärlden riktade engelskläraren Sara Bruun skarp kritik mot Skolverkets hantering av proven.

Nu svarar Skolverkets chef för de nationella proven, Anders Boman, på kritiken och säger till Skolvärlden att myndigheten, efter förra årets läckor, stramat upp reglerna för hur proven ska hanteras på skolorna.

– Jag är frustrerad, precis som alla andra, men det jag tycker är viktig kommer fram, är den rollfördelning som finns. Det är Skolverkets ansvar att förse skolorna med prov, ersättningsprov och väldigt tydliga regler för hur proven ska hanteras. Men det är rektors ansvar att garantera hanteringen och säkerheten för proven på skolan. Men även om vi gjort saker inför i år, så måste vi konstatera att det inte har räckt, säger Anders Boman.

Vet man säkert att läckorna sker på skolan, kan det inte vara någon annanstans på vägen?

– Det har funnits enstaka exempel på att material kommit på avvägar i posthanteringen, men det är undantagsvis. Jag vågar påstå att ja, det är på skolorna. Och det problematiska är att det räcker att det är en skola som inte följer föreskrifterna, av de närmare 2000 skolor som skrev provet i tisdags.

Du är säker på att det är på skolorna man inte följer föreskrifterna?

– Ja, jag kan inte dra några andra slutsatser.

Från lärarhåll lyfts frågan varför det är rektor som ska besluta om när ersättningsprov ska användas, och inte Skolverket.

Finns det inte en risk för att det blir olikvärdigt om det är upp till rektorn?

– Jag förstår att man tänker så men systemet är riggat så att det är rektors ansvar. Argumentet för det är att när läckor kommer så är det alltid elever som upptäcker det först, sedan lärarna som i sin tur informerar oss. Det är alltså skolan som får informationen först. Om man tror att Skolverkets uppdrag är att skanna av nätet så kommer man att bli besviken. Det är rektor som beslutar om ersättningsprovet, säger Anders Boman.

Sara Bruun menar att det försätter rektorn i ett moraliskt dilemma.

– Om jag som rektor väljer att inte göra ersättningsprovet är det klart att mina elever har en fördel. I en marknadsutsatt skola så konkurrerar vi med höga betyg och bra resultat på nationella provet, självklart hamnar rektor i ett jäkla dilemma här, har hon sagt till Skolverket.

– Jag har mycket stort förtroende för våra rektorer och deras beslut, kommenterar Anders Boman.

Staten kan inte gå in och slänga prov.

Det som är svårt, tillägger han, är att hinna upptäcka fusket och hinna kopiera upp ersättningsprov, en redan stressad skolmorgon.

– Ibland höjs röster för att Skolverket, efter en läcka, borde kasta alla prov i papperskorgen. Det vore extremt orättvist, menar jag. Vi kan utgå ifrån att 10 000-tals elever tagit del av spridningen, men vi kan också utgå ifrån att lika många inte gjort det. Staten kan inte gå in och slänga prov, besluten om provresultaten kan användas måste ner till den enskilda läraren.

Om man misstänker att ens elever sett provet – ska man trots det rätta? Det känns ju lite meningslöst.

– Jag menar att man absolut bör titta på de här proven och göra en bedömning. Om lärarens bedömning är att det förekommit fusk, då blir resultatet helt värdelöst. Men är det så att den enskilde läraren är övertygad om att eleverna inte sett någonting, då är provet lika användbart som tidigare, säger Anders Boman.

– Jag ser ingen annan råd än att det måste vara läraren som utifrån den individuella eleven bedömer om resultatet är något man kan använda sig av eller inte.

Till del C, som niondeklassarna skriver idag, finns inget ersättningsprov.

Varför?

– Skolverket har aldrig tagit fram ersättningsprov när det gäller uppsatser. Det är olyckligt att provets teman sprids, men vi menar att det ändå finns ett värde i att göra den här uppsatsen.

Jag har samma följdfråga här, blir det inte orättvist? Du menar alltså att det kokar ner till att läraren, som professionell, får bedöma om det är korrekt gjort eller inte?

– Ja, jag ser ingen annan lösning.

Är en digitalisering av proven en lösning på läckorna?

– Det kan förhoppningsvis bli en lösning på fuskproblematiken, men det är nog naivt att tro att det inte kan förekomma fusk bara för att det blir digitalt, men det är det vi jobbar för. Och parallellt med det måste vi även testa annat. Vi kan inte bara se på när den här utvecklingen fortsätter, säger Anders Boman.