SD: Lärare och elever ska bara prata svenska i skolan

Sverigedemokraterna (SD) i Sandviken har lämnat in en motion som föreslår att bara svenska och erkända minoritetsspråk ska användas som samtalsspråk i skolan, såväl under raster som på lektionerna.

Syftet med en sådan policy är enligt partiet att elever med ett annat modersmål ska lära sig svenska snabbare och därmed integreras i samhället. Man menar även att risken för missförstånd minskar om alla pratar samma språk med varandra, rapporterar Gefle Dagblad.

– Vill man bli del av svenska samhället är det svenska språket som gäller, säger Per Kihlgren, gruppledare för SD i Sandviken till tidningen.

När Skolvärlden söker partiets utbildningspolitiska talesperson i riksdagen, Patrick Reslow, för att ställa frågor om hur partiet centralt ställer sig idén att begränsa vilka språk som får användas i skolan, svarar han via epost:

– Genom att reglera att det är svenska språket som gäller som det talade språket i skolan stärker vi jämlikheten mellan elever oavsett ursprung. Det är ett viktigt inslag för att integrera elever med annat modersmål i samhället. Genom att behärska och använda sig av svenska språket skapas också ökade förutsättningar för att klara av studierna och uppnå goda kunskapsresultat.

Erkända minoritetsspråk ska få användas enligt förslaget i Sandviken. På vilket sätt blir det mindre problematiskt om elever pratar det erkända minoritetsspråket jiddisch än om de pratar ett annat språk, som mandarin?

– I skolan ska svenska språket vara det talade språket av de anledningar som nämns i svaret på fråga ett. När det gäller minoritetsspråken har de jämte svenskan en särställning i lagstiftningen, vilket framgår av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, skriver Patrick Reslow.

2019 fick SD i Skurup nationell medial uppmärksamhet för ett liknande förslag. Det drog även på sig kritik för att sakna stöd i forskning.

– Förslaget går emot 30 års forskning om flerspråkighet, som har visat väldigt tydligt att barn med andra modersmål än majoritetsspråket bäst lär sig majoritetsspråket om de samtidigt lär sig och bevarar sitt modersmål, säger Tommaso Milani, proprefekt på Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet, till Skurupsposten 2019.

Den kritiken från forskarhåll är ingenting som påverkar hur Patrick Reslow ser på saken.

– Vi delar inte denna uppfattning. Genom att konsekvent använda sig av svenska språket stärks kunskaperna i detsamma. Det blir lättare att uttrycka sig i tal och skrift och därmed förstärks möjligheterna till framgångsrika studier.

Är det här signalpolitik?

– Att påstå att värnandet av det svenska språket i syfte att skapa de bästa förutsättningarna för integration och kunskapsinhämtning skulle vara signalpolitik är minst sagt anmärkningsvärt. Vi delar inte den synen, skriver Patrick Reslow till Skolvärlden.

Lars Karlsson (S) är ordförande i kunskapsnämnden i Sandviken och han kommenterar SD:s motion i Gefle Dagblad.

– Att komma med ett förslag om att besluta om en policy som bryter mot skollagen och som enligt forskning inte gynnar eleverna är för mig helt obegripligt. Hur utbildningen ska bedrivas regleras i skollagen, läroplanen och det är upp till rektor på skolan att se till att det efterlevs, säger han.