Särskilt stöd: ”Lärarna har väldigt svårt att möta behovet”
Speciallärare
Samtidigt som många skolor har stora problem, inte minst när det gäller stöd och anpassningar till elever med extra behov, finns det de som inte har det. En sådan är Strandskolan i Tyresö utanför Stockholm, berättar specialläraren Mia Sandstedt.
Skolan är en F–9-skola med 750 elever. Läsåret 2018/2019 hade 96,8 procent av eleverna som gick ut nian uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen, enligt Skolverkets senast offentliga statistik.
– Vi ligger i ett socioekonomiskt starkt område och har bra samarbete med föräldrarna, vilket så klart påverkar. Men oavsett vilket område som en skola ligger i finns det elever som är i behov av stöd, säger Mia Sandstedt som är speciallärare på skolan med läs- och skrivutveckling i svenska och engelska som inriktning.
Mia Sandstedt, speciallärare.
– Från och med det här läsåret kan elever som är i behov av det gå till något som vi kallar för Kompassen för att där få en-till-en-stöd i det som de annars arbetar med i klassrummet. Det kan de göra under flera lektioner i veckan. Kompassen är under hela skoldagen bemannad av undervisande lärare som har delar av sina tjänster förlagda dit.
– Jag tycker att det är ett mycket bra system som gör att vi speciallärare kan fokusera på de elever som verkligen behöver vårt stöd, på det som kräver special-lärares kompetens.
Det som många lärare på skolan, enligt Mia Sandstedt, upplever som svårast när det gäller extra anpassningar är att hjälpa de elever som har en låg inre motor och som behöver stöd under hela arbetsprocessen.
– Lärarna har väldigt svårt att möta det behovet. De har så många andra elever i klassen att arbeta med. Som vanligt i läraryrket är det svårt att få tiden att räcka till.
Behöver ni fler speciallärare?
– Vi skulle behöva en till speciallärare på mellanstadiet. Det är viktigt också att det är utbildade speciallärare. Jag tycker dock det är viktigt att det finns en behovsstyrning där de skolor som har låg måluppfyllelse har fler speciallärare.
Mia Sandstedt berättar att nästa steg är att arbeta fram tydligare rutiner för uppföljning och utvärdering av extra anpassningar.
– Fungerar de? Vilken effekt har de? Det är viktigt att även de extra anpassningarna är kvalitetssäkrade och att elever, föräldrar och lärare är med i utvärderingen.