Regeringen tar bort sekretessen på skolstatistik

Skolvärlden har tidigare rapporterat om SCB:s och Skolverkets tolkningar av lagstiftning som lett till att tidigare offentlig statistik över bland annat betyg, lärarbehörighet och vilka skolor som över huvud taget finns i Sverige blivit sekretessbelagd. Därmed har den blivit otillgänglig inte bara för privatpersoner och media, utan även för skolmyndigheterna själva.

Nu föreslår regeringen tillsammans med C och L nya tidsbegränsade bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som bryter sekretessen på skolstatistik.

– Vi har ett akut behov av att säkerställa tillgång till skolstatistik. Den behövs för att vårt skolsystem ska fungera, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Förslaget som nu skickas ut på remiss innebär att sekretessen lyfts temporärt, mellan 1 juli 2021 och 1 juli 2023. Anna Ekström räknar med att man fram till dess har fått en långsiktig lösning på plats, men hon kan inte idag säga vad den kommer att bestå i.

– Vi bedriver arbetet med att ta fram en långsiktig lösning. Men nu har vi ett akut problem som måste lösas, säger hon.

Kritiken mot att sekretessbelägga skolstatistik har hela tiden varit stark, inte minst från forskarhåll. Malin Ideland är professor i utbildningsvetenskap och docent i etnologi vid Malmö universitet, och hon är en av dem som kallat situationen för ”absurd”. Hon välkomnar att statistiken tillgängliggörs igen.

– Det är ju jättebra att statistiken blir offentlig igen. Det är helt nödvändigt inte minst för själva verksamheten i sig. Det är samtidigt väntat, det har ju blivit tydligt att ingen, inte heller friskolorna, vill ha den här sekretessen, säger hon.

Samtidigt menar hon att det grundläggande problemet finns kvar: En krock mellan två system när kommunala och fristående skolor bedrivs enligt skilda lagar och principer.

– Jag hade hoppats på att en sådan här sak som att fakta om skolor plötsligt betraktas som affärshemligheter skulle bli en ögonöppnare för att det är något skevt i det svenska skolsystemet. Det vi ser är konsekvensen av olika logiker som krockar. Nu isolerar man ett problem istället för att ta tag i det större problemet.

Som består i vad då menar du?

– Jag som etnolog kan se att de kommersiella aktiebolagsskolornas inträde i skolsystemet har gjort att kulturen och normerna förändras. Det handlar till syvende och sist om i vilket syfte man driver skola, hur skolan kan organiseras och vart pengarna går. Att man ens kan prata om skolstatistik som affärshemlighet är smått surrealistiskt, säger Malin Ideland.

Sara Svanlund, vice ordförande på Lärarnas Riksförbund, för ett liknande resonemang.

– Jag tycker att det är bra att man försöker lösa problemet med statistiken, och att man försöker göra det på både kort och lång sikt. Men frågan är om det löser grundproblemet. Att man ser på skolstatistik som affärshemligheter accentuerar att kommunala och fristående skolor har olika förutsättningar, säger hon.

Vilken typ av åtgärd hade LR velat se istället?

– Vi vill att man reglerar huvudmannens ansvar ännu tydligare från staten. Och då ska förutsättningarna vara lika för fristående och kommunala verksamheter. Det blir intressant att se vad den långsiktiga lösningen innefattar, säger Sara Svanlund.

Hon reagerar också på att det blir ett fortsatt glapp på åtta månader där statistiken inte finns tillgänglig.

– Jag tycker att man borde kunna ha löst det så att vi fått tillgång till all statistik direkt, säger hon.

Regeringens förslag är ute på remissrunda fram till och med den 18 januari 2021.