Otydliga riktlinjer slår hårt mot SFI-elever

Sedan i mars förra året gäller distansundervisning för de cirka 150 000 elever som läser svenska för invandrare, SFI. Men för de som behöver mest stöd har klassrumsundervisning inte kunnat undvikas.

I Göteborg larmar flera SFI-lärare nu om trånga klassrum med upp till 20 och 25 elever i samma sal, uppger SVT Väst. Oron är stor över att såväl lärare som elever dagligen utsätts för en betydande smittorisk. Men det finns också annat som oroar lärarna med distansundervisningen för SFI.

– Jag vet att det ser väldigt olika ut runt om i landet. Även hos oss har det funnits en viss oro under perioder med högre smittspridning i samhället, trots att vi som mest har tagit in ett fåtal elever per sal, säger Lillemor Malmbo som är SFI-lärare och förstelärare i svenska som andraspråk på Umevux.

På den kommunala vuxenskolan i Umeå har eleverna till stor del fått följa sitt ordinarie schema från de digitala plattformarna Meet eller Zoom.

– Ofta får de en uppstart på morgonen och jobbar lite tillsammans med lärarna som ge dem uppgifter. Men för att kunna lära sig ett nytt språk behöver eleverna fokusera på alla delar: prata, skriva, läsa och höra. Nu får de inte så många tillfällen att prata svenska, det blir många inlämningsuppgifter.

Lillemor Malmbo är kritisk till att det inte finns några tydliga riktlinjer för hur distansundervisning ska bedrivas. Något som också lyfts fram i den av regeringen tillsatta KLIVA-utredningen från december 2020.

– Som lärare känner jag en samvetsstress över att inte räcka till. Över att jag inte kan ge den utbildning som jag vill, säger hon.

Den här otydligheten har också lett till ett ganska spretigt förfaringssätt över landet och som hon gissar tydligt kommer att speglas i studieresultaten beroende på var man bor.

– Det har pratats alldeles för lite om situationen för de här eleverna under det senaste året. Jag tror inte det är många av dem som får de 15 timmar i veckan de har rätt till. Det är också en pedagogisk fråga: Är det undervisning att få en uppgift på måndag morgon som ska vara inne på fredag, vilken stöttning och undervisning får eleverna resterande tid? säger hon.

Hon pratar också om att det kan se väldigt olika ut i fråga om vilken digital utrustning som eleverna erbjuds och om de får något IT-stöd.

– SFI-eleverna är en extremt heterogen grupp, från professorer till de som inte någon formell skolbakgrund. Men många av familjerna är trångbodda och de kanske bara har en enda dator som flera måste dela på. Och för dem som får låna utrustning gäller det också att de får stöttning i sin digitala kompetens.

Men så finns det också en positiv sak hon ser har kommit ut av pandemiundervisningen.

Som lärare känner jag en samvetsstress över att inte räcka till.

– Många har tagit ett stort digitalt kliv och det har blivit uppenbart att eleverna kan så mycket mer än jag kanske trodde innan, säger Lillemor Malmbo.

Och det finns fler goda exempel. När distansstudier för SFI-undervisningen blev verklighet förra året frågade sig personalen på Folkuniversitetet i Karlstad hur de skulle kunna återskapa klassrumsmiljön i så hög utsträckning som möjligt. De ville fortsätta att ge eleverna ett meningsfullt sammanhang trots pågående pandemi.

– När man inte förstår språket är det extra viktigt som lärare att kunna dramatisera och använda både tavlan och kroppen i högre utsträckning. Det är svårt om läraren måste sitta framför sin dator, säger Lisa Svensson, verksamhetschef för SFI på Folkuniversitetet i Karlstad.

Ett enkelt konferenssystem köptes in och som möjliggör för läraren att byta vy mellan sig själv och de elever som växelvis har fått delta i fysisk undervisning. Tekniken frigör också läraren som kan röra sig fritt i klassrummet och undervisa som vanligt. Bara två dagar efter nedstängningen hade de lyckats att rulla i gång.

– Första veckan var otroligt kaotisk, men alla var så inställda på att hitta en lösning att det faktiskt gick. Många elever har inte ett så stort kontaktnät och om det inte hade fungerat hade konsekvensen blivit att de hade blivit tappade i intet, säger hon.

Lisa Svensson berättar att en viktig framgångsfaktor är att de haft möjlighet att ta in extraresurser i form av digitalt kompetenta personer för att hjälpa både elever och lärare med tekniken. Att eleverna fick låna datorer eller surflattor och att de på skolan har fått jobba på pedagogiken.

– Sånt man gör i klassrummet måste bli ännu tydligare, ännu vassare och ännu mer konkret under distansundervisning, säger hon.

Och hur har det här arbetssättet tagits emot av lärare och elever?

– Lärarna är verkligen de som har drivit detta och jobbat fram modellen, en eloge till dem. Och även eleverna är nöjda, de uppnår målen i princip i samma utsträckning som i vanliga fall, säger Lisa Svensson.