”Orättvist att dra alla religiösa skolor över en kam”

Inför Socialdemokraternas kongress i helgen har partistyrelsen föreslagit att regelverket och tillsynen av de religiösa friskolorna ska skärpas och att alla religiösa inslag ska bort ur skolan.

I dag får den ordinarie undervisningen inte innehålla religiösa inslag, medan utbildningen som helhet får det, om deltagandet är frivilligt. En frivillighet som kan vara svår att granska i praktiken, har utbildningsminister Gustav Fridolin tidigare sagt till Skolvärlden, vilket också är en anledning till att regeringen vill skärpa tillsynen.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S), säger till Aftonbladet att det finns tydliga brister i dagens system:

– Från en socialdemokratisk synpunkt måste vi landa i att svensk skola ska vara fri från religiösa inslag. Där är vi inte i dag, vi har en lagstiftning som har tillåtit detta, vilket innebär att vi i praktiken har religiöst förtryck i våra skolor som finansieras med skattemedel i ett land med skolplikt.

Vänsterpartiet och Liberalerna har också tydligt uttryckt att de vill skärpa tillsynen av religiösa friskolor.

Skolor som sköter sig uppmärksammas sällan i media

Anna Svensson är lärare i SO i årskurs 7–9 på Vasaskolan i Göteborg, en skola med tydlig kristen profil som funnits sedan 1972 och i dag har omkring 280 elever.

Kritiken mot religiösa friskolor är inte ny och hon och kollegorna har blivit ganska luttrade, säger hon.

– Om en skola missköter sig ska den förstås få kritik. Och om Skolinspektionen riktar kritik mot en skola är den ofta befogad. Men det som blir konstig nu är att alla religiösa friskolor dras över en kam. Om en kommunal skola får kritik så är det ju ingen som får för sig att alla kommunala skolor ska läggas ner. Det är lite typiskt för diskussionen om religiösa skolor att kritiken drabbar alla, även vår skola som aldrig fått kritik från Skolinspektionen på grund av konfessionella inslag.

Anna Svensson menar att Skolinspektionens granskningar är viktiga och att tillsynen gärna får skärpas. Men då ska det gälla alla skolor.

– Skolor som sköter sig uppmärksammas sällan i media, till exempel. Det gäller generellt och det är lite synd.

Utbildningsminister Gustav Fridolin har tidigare sagt till Skolvärlden att frågan om religiösa friskolor också handlar om likvärdighet.

– Vi vill att elever med olika bakgrund och olika erfarenhet ska mötas på alla skolor.

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström har fört fram likande argument.

– Jag kan bara prata för vår skola men våra elever har en väldigt blandad bakgrund. Både när det gäller etnicitet och socioekonomiska förhållanden och till viss del även vad gäller religion då vi till exempel har muslimska och judiska elever, även om de är i minoritet, kommenterar Anna Svensson.

På andra skolor kan det vara väldigt stigmatiserande.

Skälen till att eleverna väljer att gå på skolan är flera, säger hon. Långt ifrån alla har en uttalad kristen tro.

– Vi är en liten skola, många som söker sig hit gör det för att vi har små klasser, hög lärartäthet, och ett jättegott rykte. Det är lugn och ro och vi har hög måluppfyllelse. Sen, så klart, finns de också som söker sig hit för den kristna profilens skull.

Hur märker man, som elev, att skolan har en kristen profil?

– Vi har morgonbön och utöver den vanliga timplanen har vi ett ämne som heter kristendomskunskap. Det är frivilligt och ligger utanför timplanen.

Många skulle säga att religion och tro inte hör hemma i skolan överhuvudtaget. Vad säger du om det?

– Jag har jobbat i kommunal skola tidigare och jag skulle säga att vi har ett öppnare klimat på vår skola när det gäller att diskutera religion, alla typer av religion. Både när det gäller att vara kritisk på olika sätt men och också när det gäller att lyssna in vad andra tror på. På andra skolor kan det vara väldigt stigmatiserande.