Ny dom: Diskriminering att inte tillåta hjälpmedel vid nationella prov

Fallet är ett av tre som drivs av Dyslexiförbundet och Talerättsfonden mot diskriminering, och det första av dem som lett till en fällande dom. Tidigare har Södertörns och Malmö tingsrätt friat respektive kommun. Samtliga ärenden befinner sig i överklagandeprocess och domen i Södertörn väntas tas upp i hovrätten i december.

– Här blir en kommun skadeståndsskyldig på grund av att man följt Skolverkets instruktioner. Jag skulle rekommendera kommunerna att inte iaktta de direktiven, säger Stellan Gärde, advokaten som driver fallet.

Det hela handlar om att elever med läs- och skrivsvårigheter enligt Skolverkets instruktioner inte tillåts använda vanliga hjälpmedel som uppläsning när de skriver de nationella proven i svenska i årskurs 6. Enligt Dyslexiförbundet strider de instruktionerna mot diskrimineringslagstiftningen.

Finns det skillnader i de olika fallen som kan förklara de olika domsluten, eller är det tingsrätterna som tolkar lagen olika?

– I Huddinge tyckte rätten att det var tillräcklig anpassning att eleven fick sitta i ett särskilt rum och hade längre tid på sig. Trots att hon inte kan läsa bättre på grund av de sakerna. I Malmö såg de provet som ett sätt att identifiera anpassningar inför framtiden. Vilket inte är sant. Det är ju ett reellt prov med betyg och allting som har betydelse för hennes framtida betygssättning. De nationella proven är inte till för att hitta anpassningar, säger Stellan Gärde.

Skolvärlden intervjuade Dyslexiförbundets ordförande Bengt-Erik Johansson när de började söka en juridisk prövning 2018.

– Nationella prov handlar om att mäta en kunskap hos en elev – vad har den uppnått under de senaste tre åren? När elever med dyslexi inte får använda sina hjälpmedel kan de inte visa hur duktiga de är. Det är som att ta bort glasögonen från en person som inte kan se ordentligt, sa han till Skolvärlden då.

Men Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, tycker inte att den sortens liknelser är rättvisande.

– Det här är en diskussion som pågått i många år. Ytterst så handlar det om en uttolkning vad läsning är för något. Enligt Skolverket är det två saker – kodning och läsförståelse, och båda delar behövs. Om det ena försvinner blir summan noll. Dyslexiförbundet lutar sig mot en annan tolkning, nämligen att läsning endast är förståelse, och därmed kan man läsa med öronen. Och så tolkar vi inte det. Ytterst handlar det om den avvikande synen, säger han.

Det är ju många elever som lyssnar på böcker och läromedel på lektionerna. Blir det inte en krock när nationella provet har egna regler?

– Elever med läs- och skrivsvårigheter behöver marineras i läsning. Och man kan träna läsning på många olika sätt och med många metoder, bland annat genom att lyssna. Men vi ser inte hur avkodning kan testas i en provsituation om en elev lyssnar på texten.

Han påpekar också att berörda elever får använda sig av hjälpmedel i alla andra nationella prov, där avkodningen inte är en del av det som testas. Det inkluderar proven i svenska i årskurs 9.

– I det fall man bedömer att en elev inte har möjlighet att klara av ett nationellt prov så har rektor alla möjligheter att undanta eleven från provet och jobba med andra texter istället, säger Anders Boman.

Han ställer sig frågande till Stellan Gärdes rekommendation till kommunerna att inte följa instruktionerna för att inte riskera att bryta mot lagen.

– Jag förstår inte alls den analysen. Det finns ingen dom eftersom ingen vunnit laga kraft och Justitiekanslern har slagit fast att instruktionen inte utgör diskriminering. Det är vad vi har att luta oss mot tills vidare.

Stefan Gärde, är det en form av kommunal civil olydnad du uppmanar till?

– Tvärtom. De har en skyldighet att iaktta svensk lag, att inte diskriminera. Om de följer Skolverkets instruktioner finns en uppenbar risk att de bryter mot svensk lag. Instruktionerna är ingen lag, det är bara myndighetens icke juridiskt bindande önskan om hur något ska gå till. Därför rekommenderar jag kommunerna att inte iaktta Skolverkets direktiv, säger Stefan Gärde.

Han och Talerättsfonden mot diskriminering överväger nu att gå vidare och stämma staten och Skolverket före årsskiftet.

På sin hemsida skriver Skolverket om skadeståndsanspråken ”med anledning av rättsfall rörande hjälpmedel vid nationella prov”:

”Företrädare för tre elever har lämnat ett skadeståndsanspråk mot staten genom Skolverket till Justitiekanslern (JK). JK har avslagit det anspråket och slår fast att Skolverket inte har diskriminerat eleverna. Det är ett beslut som inte kan överklagas.

Då JK har slagit fast att våra instruktioner inte utgör diskriminering har Skolverket i detta läge ingen anledning att göra justeringar i våra anvisningar för de prov som är berörda. För skolor och huvudmän gäller fortsatt att vid genomförandet av de nationella proven följa anvisningarna.”