Nu ska glädjebetygen stoppas

Hur kan vi motverka betygsinflation? Det ska den statliga betygsutredningen svara på, och den förlängs därför med åtta månader.

– I den svenska skolan ska man få betyg efter hur mycket man lär sig, inte vilken skola man går på. Det är viktigt både för individen och för samhället. Nu får betygsutredningen i uppdrag att analysera behovet av ytterligare insatser för att stoppa glädjebetygen. På så sätt kan en mer likvärdig betygssättning främjas, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Särskilda utredaren Jörgen Tholin, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, menar att vilka lösningar man kommer fram till i slutändan beror på hur problemet ser ut mer exakt – något han inte ser som klarlagt idag.

– Det handlar om att betygen höjs utan att elevernas kunskaper höjs. För att det ska bli inflation av det tänker jag också att det sker systematisk över tid. I debatten pratas om glädjebetyg, vilket snarare handlar om att enskilda skolor sätter höga betyg i förhållande till elevernas kunskaper, säger han till Skolvärlden.

Hänger inte de sakerna ihop?

– De gör ju det på sätt och vis. Men vi måste alltså titta på om det är så att vi har en systematisk höjning av betyg i landet som inte motsvarar elevers kunskaper. Om svaret på den frågan är ja, blir nästa fråga om det är något som sker brett, nationellt, eller om det är så att vissa skolor drar iväg. Det är egentligen inte så intressant vad man kallar det, men det blir två olika lösningar för de två scenarierna. Om man kan identifiera specifika skolor som står för det så får man andra lösningar än om det är ett nationellt problem.

Uttalanden om glädjebetyg och betygsinflation bygger ofta på en jämförelse mellan elevers betyg och deras resultat på nationella prov. Men Jörgen Tholin är inte helt säker på att det är det bästa måttet.

– I gymnasiet har de inte så många nationella prov. Resultaten i högstadiet har skiftat markant från år till år på ett sätt som gör det svårt att tro att det är elevernas kunskaper som ligger bakom. Det är då man måste fundera på… vi måste tänka utanför boxen, och inte omedelbart titta på nationella proven. Hur gör andra länder till exempel? säger han.

Jörgen Tholin har lett betygsutredningen sedan starten i april 2018. Arbetet ska bland annat resultera i förslag på en övergång från kursbetyg till ämnesbetyg i gymnasiet. Att regeringen två månader före utsatt slutdatum nu kommer med nya direktiv menar han inte påverkar det arbete som redan är gjort.

– Vi har ju funderat på betygsinflationen redan tidigare när vi tagit fram våra förslag, säger han.

Vad det nya uppdraget att motarbeta betygsinflationen kommer att leda till i slutändan vill han inte spekulera i nu.

– Det här är ju svar jag ska arbeta fram under det kommande halvåret. Vårt uppdrag är mycket öppet formulerat, vi kan föreslå nästan vad som helst.

Det är en överenskommelse mellan S, C och L som ligger bakom tilläggsdirektivet till den betygsutredningen. Resultatet skulle ursprungligen redovisas senast den 30 november 2019, men datumet är nu framflyttat till maj 2020.