Många blev lärare efter flykten – deras historier sprids på sociala medier

År 2015 flydde människor i stora mängder från krig och förtyck. Många tog sig till EU och Sverige. Det infördes tillfälliga gräns- och identitetskontroller och Sverige ändrade sin asyllagstiftning från att vara den generösaste i EU till att hamna i nivå med EU:s miniminivå.

Debatten var högljudd då och är det ännu i dag.

I början av 2020 spred Moderaterna en bild i sociala medier på partiledaren Ulf Kristersson med armarna i kors med texten: ”Stärk gränsen. Flyktingkrisen från 2015 får aldrig upprepas (…)”.

I Malmö rörde den texten upp känslorna hos Atoosa Farahmand. 2015 var hon en av många som sökte asyl i Sverige. Hon skrev om sina erfarenheter på sociala medier och avslutade med hashtaggen #jagär2015.

Snabbt började andra fylla i med sina berättelser under samma hashtag.

– Jag tyckte att det var viktigt att ge honom (Ulf Kristersson) ett svar på hans sätt att prata om flyktingar och den så kallade flyktingkrisen som han aldrig vill se igen, berättar Atoosa Farahmand för Skolvärlden.

– Det växte till en folkrörelse på grund av responsen jag fick, och alla de människor som vågade sticka ut och dela sin berättelse tillsammans med mig.

Efter att jag berättade så jag känner stolthet.

En av de lärare som berättat om sin historia är Ghufran Abdulsalm. I 16 år jobbade hon som engelsklärare i Syrien. Till hösten ska hon studera i Göteborg för att komplettera sin syriska lärarutbildning för att kunna få svensk lärarlegitimation.

– Efter att jag berättade så jag känner stolthet. Både över mig själv och också över de svenskar som uppmanar mig att gå vidare. Jag vill att människorna här ska veta om oss och att vi kom hit för att jobba och utveckla Sverige, säger Ghufran Abdulsalm.

Den svenska skolan har brist på behöriga ämneslärare. Elevgrupperna har förändrats och fler har en bakgrund som flyktingar eller har föräldrar eller närstående som flytt.

– 25 procent av eleverna har transnationella erfarenheter. Då är det bra om lärarkåren återspeglar detta, på samma sätt som det är bra att det finns både manliga och kvinnliga lärare. Än så länge växer vi upp med olika erfarenheter och då finns det ett värde i att det finns representerat i klassrummen, säger Aina Bigestans, forskare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

2015 kom hennes avhandling ”Utmaningar och möjligheter för utländska lärare som återinträder i yrkeslivet i svensk skola”.

– Det finns en stor potential i den här gruppen lärare. Men det är också viktigt att de inte ses som representanter för säg rysk eller arabisk kultur. De är främst professionella yrkesutövare, säger Aina Bigestans.

– Med det sagt, på alla arbetsplatser vill du ha en lyhörd ledning som ser dig som individ och ser till att du får användning för din kompetens.

Det är viktigt att se varandra som människor och inte som siffror.

#jagär2015 innefattar inte bara lärare. Många delar i samhället är representerade. Atoosa Farahmand jobbar inom kultursfären. Hon ser hur spridningen av erfarenheterna kan få betydelse både i klassrummen och i samhället i stort.

– Det är viktigt att se varandra som människor och inte som siffror. Att vi är som alla andra och vi finns överallt i detta samhälle. Tillsammans skapar vi gränser mellan varandra genom de normer och stereotyper som skapas via sociala medier, politiker och vårt samhälle i stort. Det är också viktigt att elever kan se att oavsett vem du är, så är dina ord och åsikter viktiga och kan påverka andra, säger Atoosa Farahmand.

Vad hoppas du att de som läser historierna under #jagär2015 ska tänka?

– Att se den positiva sidan av flyktingar och se vilka fantastiska ambitioner och drömmar som finns. Och jag tror att det är viktigt att poängtera: Det är människor som vi pratar om och inte siffror. Att lyfta upp alla de människor som kom, inte bara 2015 utan innan och även efter.