Lärare tvingas berätta om brottsmisstankar: ”Strider mot grundlagen”

I slutet av januari presenterades nya rutiner för brottsmisstänkta anställda i Växjö. Förändringen innebär att samtliga är skyldiga att berätta för sin arbetsgivare om de är brottsmisstänkta eller går igenom en rättslig prövning.

Enligt kommunen är syfte att säkerställa att alla anställda blir behandlade på samma sätt, men flera fackförbund är skeptiska.

– Det kommer inte att förhindra några brott och det kommer inte heller att öka tilliten till arbetsgivaren. Förtroende byggs inte genom den här typen av krav utan genom att skapa ett tryggt arbetsklimat, säger Ellinor Silvudden, föreningsombud för Lärarnas Riksförbund i Växjö, till Skolvärlden.

Tillsammans med fackförbunden Sveriges Ingenjörer, Kommunal, Akademikerförbundet Vision, SSR och Lärarförbundet riktar Lärarnas Riksförbund stark kritik mot den nya arbetsgången.

– Det finns inget stöd i lagen att arbetsgivare kan begära att alla anställa ska informera sin chef om de blivit anmälda eller misstänks för något brott, säger Ellinor Silvudden.

I ”Vägledning vid brottsmisstanke eller rättslig prövning mot anställd” skriver kommunen att ”alla anställda är skyldiga att underrätta sin chef vid delgivning av brottsmisstanke eller rättslig prövning”. Fackförbundet hävdar dock att det strider mot grundlagen att arbetsgivaren ställer den typen av krav på sina anställda.

– Det strider mot regeringsformen där det står att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.

Beslutet
har inte skett
i samverkan
med facket.

Utöver att strida mot grundlagen anser facken att beslutet strider mot GDPR:s hantering av personuppgifter. Att kommunen dessutom valt att inte förhandla med facket utan enbart informera om beslutet väcker ytterligare kritik, berättar Ellinor Silvudden.

– Beslutet har inte skett i samverkan utan dök plötsligt upp som en nyhetsnotis på kommunens intranät. Trots att det har inverkan på alla anställda så har det alltså inte förhandlats med facket, säger hon.

Lena Gustafsson, HR-chef på Växjö kommun, uppger till Smålandsposten att bedömningen varit att detta är en i raden av checklistor och vägledningar som inte behöver förhandlas. Om en anställd på en skola till exempel är misstänkt för barnpornografibrott måste kommunen agera. Information om att någon kört för fort gör kommunen däremot ingenting med.

– Vår bedömning har varit att så här har vi agerat tidigare, nu har vi det bara skriftligt nedtecknat. Är en medarbetare brottsmisstänkt för någonting som kan påverka förmågan att utföra ett arbete eller förtroendet i rollen är det klart att vi som arbetsgivare vill veta det för att kunna vidta eventuella åtgärder under utredningstiden. Vi har en verksamhet där vi möter både elever och äldre och många andra och vi är rädda om det förtroendekapitalet vi har, säger Lena Gustafsson till Smålandsposten.

Skälen är dock inte tillräckliga för att begära att alla anställda ska berätta om de är brottsmisstänkta eller går igenom en rättslig prövning, menar Ellinor Silvudden. Hon hänvisar till att det i vägledningen framkommer att kommunen vill veta allt, oavsett brottsmisstanke och om händelsen inträffade inom eller utanför tjänsten.

– När det är konstaterat att en anställd har begått ett allvarligt brott eller är under utredning så ska arbetsrättsliga åtgärder vidtas för att säkerställa att personen kan sköta sitt arbete. En anställd har däremot inte något ansvar att informera sin arbetsgivare om privata konflikter och tvister, som till exempel en grannfejd.

I ett försökt att förändra situationen har fackförbunden kallat Växjö kommun till förhandling. Parterna kommer att träffas under torsdagen.

– Vår förhoppning är att vi ska kunna ha en dialog och att kommunen förstår att beslutet måste bort. Skulle arbetsgivaren trots allt välja att hålla fast vid beslutet så kommer vi att gå ut och informera våra medlemmar om att de inte har någon underrättelseskyldighet. Formuleringen om att en sådan skyldighet skulle finnas låter allvarlig, men har inget juridiskt eller arbetsrättsligt värde, säger Ellinor Silvudden.