Lärare är i behov av fler egna ämneslyft

Hon har en filosofie licentiatexamen i idrottsvetenskap, är lektor på halvtid i Järfälla kommun och arbetar deltid som idrottslärare på Björkebyskolan i Järfälla, en 6–9-skola med cirka 600 elever. Tio procent av sin arbetstid ägnar hon åt forskning.

Under de senaste åren har det genomförts flera statliga kompetenssatsningar inom skolan, bland annat matematik- och läslyft.

– Det har saknats motsvarande insatser när det gäller de praktisk-estetiska ämnena, trots att forsknings-studier och rapporter återkommande lyfter fram behovet av en bättre kompetensutveckling inom de här ämnena, säger Izabela Seger.

Som en del av sin forskarutbildning på Örebro universitet startade hon för några år sedan ett projekt kring fortbildning- och kompetensutveckling för idrottslärare i Järfälla.

– När jag sedan började arbeta som lektor i kommunen funderade jag över varför detta bara skulle gälla idrottslärare. I Järfällas grundskolor arbetar det över 120 lärare i praktisk-estetiska (prest) ämnen. Vi behöver alla bra fortbildning.

2016 startade Izabela Seger ett kommunalt ämnes-didaktiskt nätverk för de praktisk-estetiska ämnena.

– Det leds av mig som lektor och våra utvecklingsgrupper som består av tre fyra lärarrepresentanter. De som ingår i grupperna är lärare som har anmält intresse för att utveckla sitt ämne. Deltagandet är frivilligt.

– På vår första nätverksträff diskuterade vi bland annat behovet av lärarfortbildning och vad den ska handla om. Det är viktigt att fortbildningen är systematisk, ämnesrelaterad och att det finns en tydlig plan. Det som är lite speciellt för praktisk-estetiska lärare är att vi ofta är ensamma inom vårt ämne på den skola som vi arbetar på. Det finns ofta bara en idrotts- eller bildlärare. Det innebär att det är extra viktigt att få träffa kollegor från andra skolor.

Det är viktigt att fortbildningen är ämnesrelaterad och har en tydlig plan.

Izabela Seger berättar att det inom Järfälla kommun numera finns utvecklingsgrupper med lärare inom varje praktisk-estetiskt ämne. Grupperna arbetar bland annat med att utveckla en organisation för prest-lärarnas fortbildning och skapa en tydlig struktur när det gäller fortbildningens innehåll, uppföljning och utvärdering.

– Det har för varje ämne tagits fram en ”läroplan i praktiken” där vi konkret beskriver vad vi vill fokusera på och arbeta med under de kommande åren.

Som vad då?

– Det kan till exempel vara kunskapsbedömning och betygssättning, men också hur vi konkret och i det enskilda ämnet kan anpassa undervisningen till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Förutom allmän fortbildning om NPF behöver till exempel musiklärarna diskutera och förkovra sig i hur de anpassar just musikundervisningen till elever med NPF. Samma sak är det för övriga ämnen.

– I höstas genomförde vi en speciell studiedag för prest-lärarna som var mycket uppskattad. De cirka 100 deltagarna erbjöds föreläsningar och workshops ut-ifrån varje ämnes önskemål. Under hösten har de olika ämnes-grupperna träffats en gång under några timmar och ska göra så även i vår.

Räcker det?

– Nej. Vi vill starta ett lokalt ämneslyft för de praktisk-estetiska ämnena. Förutom att alla prest-lärare i kommunen ska samlas för en gemensam studiedag i början på höstterminen vill vi ha ämnesspecifika träffar fyra gånger varje månad.

Kommer ni att få det?

– Det vet vi ännu inte. Vi ska inom kort presentera våra planer för kommunens verksamhetschef och skolornas rektorer. Min uppgift som lektor är bland annat att försöka frigöra tid genom att samtala med rektorerna. Vi behöver lyfta de praktisk-estetiska lärarnas kompetens och status.