Katastrofläge när Örebro ska spara 102 miljoner på skolan

Under förra året ökade antalet elever i Örebro med 800 personer. Kommunen säger att intäkterna som kommer med det ökade antalet personer inte väger upp för kostnaderna som tillkommer. Därför tänker kommunen nu skära ned i skolbudgeten med 102 miljoner. Så sent som december förra året hade kommunen slagit fast att skolan var viktig och första prioritet. Pär Boström, som är LR-ordförande i Örebro, säger att de nu visar att så inte var fallet.

– Att man i december beslutar att skolan ska vara kommunens första prioritet och sedan två månader senare beslutar att skära bortåt 100 miljoner kronor från skolans budgetramar. Då undrar man ju naturligtvis hur man inte var medveten om det stora underskottet? Hur kommer det sig att nu kommer ett beslut om så kraftiga, ödesdigra nedskärningar gällande skolans verksamhet? Då kan man inte säga att skolan är prioriterad, säger Pär Boström.

Marlene Jörhag är ordförande i barn- och utbildningens programnämnd och instämmer att det inte låter bra men säger att kommunen måste lyckas få balans i sin budget.

– Ja, det låter ju jättemärkligt. Jag håller helt med. Det är så här att vi har en skolbudget på över tre och en halv miljard. Vi förstärker budgeten med ungefär 200 miljoner extra. Och ändå så går vi 100 miljoner back.

En anledning till nedskärningen är att kommunen har ett underskott men att man inte visste hur stor den var när budgeten sattes.

– Vi fick i slutet av november reda på att vi låg med ett underskott. Då hade vi redan lagt budgeten som klubbades i december av kommunfullmäktige. Hade vi haft ett tydligare underlag tidigare hade vi kunnat lägga en annan budget. Nu får vi titta på den budget vi har. Man kan inte ta pengar från ett annan verksamhet och säga ”nej, men ni får inte pengarna nu, skolan ska ha dem.” Det går inte bara att ta.

Pär Boström tycker att kommunens styrelse och högre tjänstemanschefer borde haft en bättre förståelse för hur stort underskottet och nedskärningarna skulle bli i skolans verksamhet.

– Kommunen måste ju ha någon koll på det här. Vad man får i intäkter, och skatteintäkter och så vidare. Men man säger ju från ansvarigt håll att ”vi har inte haft koll på siffrorna.” Eller hur många barn det har varit, man har inte känt till alla siffror. Det måste de ha koll på, säger han

Han säger också att nedskärningarna kommer påverka allting inom skolans verksamhet och orsaka stora problem.

– Det blir konsekvenser av de här stora nedskärningarna. Det kommer drabba alla i skolan. Från barn i förskolan till elever, lärare, syvar, chefer och övrig personal. Det blir en försämrad arbetsmiljö. Men framförallt kommer det inte vara möjligt att uppfylla de åtaganden som Örebro kommun har lovat att göra enligt det centrala skolavtalet.

Angående personalen i skolorna och deras anställning säger Pär Boström att det redan nu går att uttala sig om vissa grupper.

– Man har på vissa skolor anställt sådana som ska arbeta mot elever utifrån sociala delar, också de som har behov av särskilt stöd. De kommer bli färre. Man kommer ju förtäta, vilket betyder att man måste ställa om lärare så de behöver flytta till nya skolor. Man talar om ”hållbart långsiktigt”, men det är bara larv, säger han.

Marlene Jörhag säger att nedskärningarna givetvis kommer att påverka skolan och vissa tjänster, men att det är svårt att säga exakt vilka.

– Vi ökar med ungefär 500, 600 elever om året. 2018 ökade det med 800. Det säger sig självt att vi inte kan ta bort lärare då, vi behöver lärare till de här eleverna. Sen exakt vilka lärare vi kommer att behålla eller inte, det kan jag inte svara på. Men är man legitimerad lärare behöver man inte oroa sig, det finns jobb.

Beslutet om nedskärningen kommer tas den 13 februari. På frågan om hur diskussionen går bland fackets medlemmar svarar Pär Boström att de nog inte förstått vad det innebär ännu.

– Alla har nog inte insett allvaret. Det är ju så pass nytt.