Guide: Så pratar du i klassrummet

Det är stor skillnad mellan vardagsspråk och skolspråk. I stället för att göra undervisningen mer begriplig fixerar skolan sig vid elevernas diagnoser – det talas om språkstörning.

Ulrika Ivarsson menar att det finns en risk med att använda begreppet. Det handlar om medicin, medan skolans uppgift är pedagogiken. Därför vill författarna till boken ”Språklig sårbarhet i förskola och skola” hellre prata om språklig sårbarhet än den mer medicinska termen språkstörning.

– Vi ska rikta blicken mot pedagogiken. En språklig sårbarhet är kontextuell och olika stor, beroende på miljön. Samma barn har olika möjligheter utifrån olika miljöer, säger Ulrika Ivarsson.

Men det finns andra risker med att utgå ifrån att alla barn har ett standardiserat språk och ett ordförråd när de kommer till skolan.

Ulrika Ivarsson menar att lärare som inte får möjlighet att arbeta strukturerat med språklig sårbarhet riskerar en egen, pedagogisk, sårbarhet.

– Det är inte svårt att uppmärksamma barnen och man oroar sig för dem. Då behöver man veta vad man gör och har en organisation som stödjer en, säger hon.

Boken har hon skrivit tillsammans med Barbro Bruce, Eva Sventelius och Anna-Karin Svensson.

Ulrika Ivarsson menar att språklig sårbarhet tar sig uttryck på många olika sätt. Det gör det ännu viktigare att prata om pedagogik snarare än medicinska diagnoser, menar hon.

– Skolans språk är inte ett vardagsspråk, det liknas mest vid ett textspråk som man jobbar med i många olika ämnen. Det är abstraktioner som många barn inte har förförståelse inför.

Det finns flera sätt att arbeta med att göra språket mindre flyktigt, och arbeta med en pedagogik som är inkluderande för alla elever.

– Om man kompletterar med fler uttryckssätt blir det lättare och minnas och fundera kring, säger hon.

För lärare som inte har de resurser som de skulle behöva, finns det ett första steg att ta: att bli medveten om sitt eget språk.

– Är man medveten om att de språkliga förväntningarna är höga och att skolspråket är abstrakt, jobbar man på ett tydligare sätt, säger Ulrika Ivarsson.

Vad säger du till dem som är oroliga för att det ska sänka nivån?

– Vi pratar inte om att sänka de språkliga kraven, men för att eleverna ska uppnå dem, måste det finnas stöd. Och kraven i läroplanen är höga, det krävs finlir och finess för att uppnå dem.