Forskare: Svaga bevis för att tre terminer är bättre än två
Forskning
Möjligheten att förändra skolan till tre terminer och kortare sommarlov har diskuterats flitigt.
I en ny rapport som presenteras i Kastads universitets Pedagogiska Tidskrift konstateras dock att treterminssystemet inte har ”några uppenbara fördelar” jämfört med rådande tvåterminssystem där varje läsår delas upp i en hösttermin och en vårtermin.
– Beslut som rör skolan bör baseras på vetenskaplig grund, men det är också viktigt att verksamma lärare som har ett inifrånperspektiv finns med i debatten, säger Catharina Tjernberg, fil. dr universitetslektor.
| Foto: Privat
Enligt den finns det i dagsläget inga entydiga studier som visar att ett system med tre terminer skulle vara bättre för elevernas lärande än dagens tvåterminssystem. Därmed finns det inte heller några vetenskapliga belägg för att flytta ledighetsveckor från sommarlovet till andra lov under terminen. Däremot finns det stöd för att elevernas lärande förbättras om de får mer tid tillsammans med professionellt skickliga lärare.
– I jämförelse med kvalificerad undervisning har skolkalenderns utformning inte särskilt stor påverkan. Förutsättningarna för lärande handlar mer om hur läraren utformar undervisningen än om tiden som spenderas i klassrummet, säger Catharina Tjernberg.
Rapporten bygger till stor del på tidigare forskning inom ämnesområdet. Studier där effekterna av ett långt sommarlov analyseras, eller där fördelar och nackdelar med olika skolkalendrar jämförs, saknas i princip i Sverige och majoriteten av rapporten baseras därför på forskning genomförd i USA.
– Efter att ha granskat studierna kunde vi konstatera att de tycktes överens om att sommarlovet leder till kunskapstapp hos eleverna. Framför allt hos dem med socioekonomiskt utsatt bakgrund, vilket enligt flera av studierna kan bero på att dessa elever inte har samma tillgång till pedagogiska aktiviteter under sommarlovet som elever från mer välbärgade familjer, säger Catharina Tjernberg.
Skulle kunna leda till försämrade resultat.
Utöver tidigare forskning har rapportens författare också granskat PISA-resultaten i Sverige, Estland, Finland, Frankrike, Japan, Portugal, Storbritannien och USA.
Jämförelsen ger en överblick över hur elevers kunskapsnivåer ser ut i länder med olika skolkalendrar och visar att Estland och Finland, som har liknande terminsindelning som Sverige, ligger högt i samtliga PISA-undersökningar.
Även Japan, där eleverna endast har fem veckors sommarlov, ligger högt medan Frankrike, som har en liknande kalender som Amerikanska gymnasiet i Göteborg, och Portugal, som följer en tydlig treterminskalender, generellt sett hamnar lägre än Sverige.
Frankrike och Portugal har dock längre sommarlov jämfört med Sverige. Analysen av olika länders skolkalendrar och PISA-resultat visar således att det inte går att dra några slutsatser kring vilket system som skulle vara bäst för elevernas lärande, säger Catharina Tjernberg.
– Att förkorta sommarlovet till förmån för ett längre lov under hösten och våren skulle kunna leda till försämrade resultat eftersom antalet tillfällen som kan leda till kunskapstapp ökar per år.
Det skulle splittra upp skolåret ytterligare.
Syftet med rapporten är att synliggöra för- och nackdelar med att införa treterminssystem.
Förespråkare för treterminssystemet framhåller ofta det långa sommarlovet som problematiskt då eleverna tappar mycket av sina kunskaper. Samtidigt, fortsätter Catharina Tjernberg, har en metastudie av utbildningsforskaren John Hattie kommit fram till att ett långt sommarlov har liten effekt jämförelsevis med andra faktorer, och kunskapstapp som uppstår tas enligt Hattie snabbt igen när skolan börjar igen.
| Foto: Privat
– Lärare i en av kommunerna där treterminssystemet diskuterats har dock påpekat att det kan vara svårt att fortsätta ett undervisningsblock efter ett två veckors långt lov då eleverna har glömt alldeles för mycket av det som gjordes innan ledigheten.
Vidare innebär detta att majoriteten av examinationerna skulle behöva genomföras före loven och leda till en mer ojämn arbetsbelastning för elever och lärare, säger Catharina Tjernberg.
– Flera av de lärare som vi har varit i kontakt med menar att det inte är något eftersträvningsvärt för professionen att ändra om i terminsindelningen eftersom det skulle splittra upp skolåret ytterligare.
Rapportförfattarna menar att det behövs mer forskning om hur ett treterminssystem i Sverige skulle påverka lärarnas möjligheter att bedriva kvalitativ undervisning och hur detta i sin tur skulle påverka elevernas lärande. Den svenska skolan ska utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att göra förändringar bara för förändringens skull kan enligt forskningen vara förödande både för lärarprofessionen och för elevernas lärande.
– I rapporten redovisar vi en genomlysning av kunskapsläget om skolsystem som har skolår med två respektive tre terminer. En analys av för- och nackdelar med treterminsystem jämfört med tvåterminsystem har gjorts i syfte att synliggöra vilka faktorer som påverkar elevers lärande. Flera av de undersökningar vi tagit del av indikerar att treterminssystem kan ha vissa fördelar, framför allt för elever med socioekonomisk utsatt bakgrund, men det finns även undersökningar som tyder på det motsatta och någon entydig fördel med något av systemen tycks inte föreligga.
Läs mer
- I "Fördelar och nackdelar med treterminssystem. En rapport om terminsindelningens betydelse för elevernas lärande" sammanfattas en utvärdering av för- och nackdelar med treterminssystem jämfört med tvåterminssystem.
- Rapporten jämför åtta länders skolsystem och PISA-resultat.
- Den finner inga belägg för att ett system med tre terminer skulle innebära några tydliga fördelar i skolresultaten, utan lyfter istället betydelsen av att elever får tid med skickliga lärare.
- Läs hela rapporten här.