Flickor otryggare än pojkar i skolan

Skolinspektionen har granskat 29 kommunala och privata grundskolors arbete med jämställdhet. Granskningen visar att det ofta saknas ett långsiktigt jämställdhetsarbete på skolorna, samtidigt som både personal och elever uppger att det finns problem kopplade till jämställdhet och begränsande könsnormer.

På hälften av skolorna rapporteras att flickor utsätts för sexuella anspelningar och nedsättande kommentarer. På de flesta skolor leder rektor ett trygghetsarbete men jämställdhet är sällan en del av det.

Elinor Holmström undervisar i svenska på Mörbyskolan i Stockholm och var initiativtagare till lärarnas upprop under metoo, ”Ickegodkänt”. Hon blir inte överraskad av att flickor i högre grad än pojkar upplever otrygghet i skolan. Men att skolorna inte jobbar med jämställdhet som en del av trygghetsarbetet förvånar henne.

– Hur kan man inte ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet? Om man glömmer eller väljer bort jämställdhetsaspekten missar man uppenbarligen mycket. För att stävja ett beteende måste man först och främst upptäcka och uppmärksamma det. Otroligt att skolor fortsätter att blunda för detta, säger hon.

Skolinspektionens rapport beskriver att flertalet rektorer på de undersökta skolorna bedriver någon typ av jämställdhetsarbete, men att det sällan är en del av målinriktat, förankrat och långsiktigt arbete. På liknande sätt är merparten av det arbete som görs för att förändra begränsande könsnormer insatser som satts in på förekommen anledning, snarare än ett proaktivt arbete. Då handlar det bland annat om att pojkar som uppfattas som feminina utsätts för nedsättande kommentarer.

Rektorerna har inte gjort vad de borde

– Det räcker inte med en temadag eller två veckors sexualitet och relationer i biologin. Det handlar om normer och respekt, hur barnen uppfostras och hur de tillåts vara. Att det värsta en kille kan vara är feminin säger allt om kvinnosynen. Skolan får inte bidra till att elever uppfostras in i de ohälsosamma könsrollerna, säger Elinor Holmström.

I rapporten nämns att det finns exempel på skolor som bedriver ett långsiktigt och proaktivt arbete, men att de är i klar minoritet. Lärarnas arbete i klassrummet sticker också ut som ett positivt inslag i rapporten, som beskriver att merparten av lärarna jobbar medvetet med jämställdhet.

En tid efter metoo och ickegodkänt vigde Elinor Holmström en del av sin arbetstid till att ta fram en bättre jämställdhetsplan på skolan, ett arbete som hon nu ett par år senare menar har haft effekt.

– Det har gått bra. Planen tydliggör att jämställdhetsarbetet är något som måste genomsyra hela verksamheten hela tiden. Alla på skolan måste delta, alla ämnen är lika viktiga.

Upplever du såhär i efterhand att metoo och ickegodkänt haft någon ihållande effekt på svensk skola?

– Det har säkert lett till en större medvetenhet. Vad skolor och rektorer sedan gör med den medvetenheten har alldeles uppenbart berott på eldsjälar som redan innan metoo drev dessa frågor. Rektorerna har inte gjort vad de borde, inte överallt på alla skolor.

Den förändring Elinor Holmström verkligen vill se ligger på systemnivå och går ut på att alla i skolan ska ges kunskap och förutsättningar att främja jämställdhet i alla led, så att alla elever i Sverige får en likvärdig utbildning.

– Jämställdhetsarbetet kan inte hänga på enskilda personer, då kommer vi aldrig stävja det beteende som vi alla tycker är fel. Vi behöver utbildning och tydliga riktlinjer. Det finns inget annat sätt. Utbilda landets lärare så att landets lärare kan utbilda eleverna, säger hon.