Finska universitetets plan – starta lärarutbildning i Sverige

Från hösten 2022 planerar Åbo Akademi, ett svenskspråkigt finländskt universitet i Åbo, att starta en så kallad klasslärarutbildning i Sverige. Satsningen, som skulle vara i mångmiljonklassen, är en del i universitetets strategi att bli mer profilerad i Norden.

Enligt Fritjof Sahlström, dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, kommer utbildningsupplägget att vara densamma som vid den existerande utbildningen i Finland.

– Det kommer helt enkelt att vara en finsk lärarutbildning som ger behörighet för det svenska skolsystemet, det är det enda som är svenskt egentligen med utbildningen, säger han.

Åbo Akademi planerar i dagsläget att erbjuda 40 platser för studerande i Sverige och utbildningen kommer att ske på svenska.

– Vi ser den här satsningen som ett första steg att bli ett nordiskt universitet. Vi ser att det skulle vara väldigt värdefullt om vi kunde växa och utvecklas på svenska även utanför Finland.

Klasslärarutbildning kan direktöversättas till den svenska motsvarande utbildningen till grundlärarprogrammet, F-3.

– Vi börjar med de yngre åren i den här satsningen, sedan får vi se hur vi får det att fungera. Det finns goda möjligheter att börja med andra lärarutbildningar av andra dimensioner av finländsk pedagogik om modellen har de fördelar vi tycker oss se. Det får vi lära oss längst vägen.

Fritjof Sahlström.

Fritjof Sahlström tror att Åbo Akademi har mycket att bidra med till den svensk lärarutbildning.

– Främst genom att vi kommer in med lite andra infallsvinklar och vi har ett lite annorlunda sätt att tänka lärarutbildning. En av skillnaderna är exempelvis att lärarutbildningarna även för de yngre åren är femårig och ger en magisterbehörighet.

En annan skillnad är att Finland har väldigt mycket pedagogik i lärarutbildningen, påpekar han.

– Vi har 135 ects av 300 i pedagogik medan den utbildningsvetenskapliga kärnan i Sverige är mindre än hälften av det vi har. De finska lärarutbildningarna är mer sammanhållen än vad de svenska är. Där finns en rätt så stor skillnad, säger Fritjof Sahlström och fortsätter:

– Det går inte att säga att den ena utbildningen är bättre än den andra. Men Finland har väldigt mycket att vinna på att komma närmare och få insyn i hur man gör i Sverige. Detsamma gäller den svenska lärarutbildningen där det nu är väldigt mycket diskussion om hur den ska vara och utvecklas i framtiden.

En annan aspekt kring som skiljer universiteten åt är samarbetet med övningsskolor under utbildningen. I Finland genomför lärarstuderande praktikperioder vid en övningsskola och handleds av skolans lärare.

– Övningsskolorna är viktiga i den finska lärarutbildningen och kommer att vara det också i Sverige.

Hur kommer det att fungera med övningsskolor för den nya satsningen i Sverige?

– Vi tror att det kommer att fungera bra, det finns många positiva erfarenheter att använda, särskilt när det gäller samarbete om utveckling och forskning mellan skola och universitet.

Kommer sådana skolor att starta igång även i Sverige?

– Ja.

Vilka fördelar ser du med övningsskolor?

– Fördelarna är den säkerställda kvaliteten och kontinuiteten i handledningen, och de goda och nödvändiga förutsättningarna för ett nära samarbete mellan skola och universitet.

Hur har söktrycket sett ut från svenska studenter tidigare år? Har det spelat in i den här satsningen?

– Det är förvånansvärt få som sökt från Sverige. Det rör sig om enstaka sökande och vissa år är det inga alls som sökt. Så söktrycket från Sverige ligger inte bakom satsningen.

Var någonstans i Sverige utbildningen ska hålla närundervisningen är ännu inte helt fastställt.

– Vi för samtal med flera olika lärosäten. Vi vill samarbeta med ett svenskt universitet – men vi är inte i mål ännu var vi ska vara.

Men om jag tolkar dig rätt så handlar det i slutändan om att samarbeta med ett enskilt universitet?

– Det skulle jag tro, det är det mest sannolika. Jag vill också poängtera att vi inte är intresserade av att etablera ett nytt lärosäte i Sverige eller att svensk lärarutbildning ska göras om. Utan det har karaktären utbildningsexport.