Elever med särskilda behov nekas läromedel
Särskilda behov
En gemensam rapport från Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) pekar på stora brister i tillgången till så kallade tillgängliga läromedel, alltså läromedel anpassade för att kompensera olika funktionsnedsättningar.
Jonny Fjellner är chef på SPSM:s läromedelsavdelning, och han säger att rapporten bekräftar den bild han har sedan tidigare av situationen på landets skolor.
– Det finns ett stort behov av fler tillgängliga läromedel. Ett viktigt förhållningssätt är att se tillgängliga läromedel som en del av ett specialpedagogiskt stöd. Lagen är tydlig med att elever med funktionsnedsättning ska få allt stöd som finns för att motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen och klara utbildningen. Men så sker inte alltid, säger han.
Rapporten delar in problemen i tre kategorier: Ekonomi, utbud och kunskap.
Den ekonomiska delen handlar helt enkelt om att skolans huvudmän inte alltid tar tillräcklig höjd i budgeten för den kostnad som tillgängliga läromedel innebär.
– Lärare i förskolan, grundskolan och grundsärskolan som svarat på våra enkäter berättar om tillfällen då de behövt köpa in läromedel till elever med särskilda behov, men ledningen säger att ”vi har inte råd”. Det är inte ok. I det läget måste rektorn ta diskussionen med sin huvudman att man saknar medel och att något måste göras, säger Jonny Fjellner.
Utbudet ökar generellt av digitala läromedel för elever med behov som delas av många, medan det är fortsatt stor brist på läromedel som riktar sig till elevgrupper med mer ovanliga funktionsnedsättningar. Störst tillgång är det på läromedel med inläst text, vilket också är relativt lätt att framställa. Enligt Jonny Fjellner följer det hela en marknadslogik.
– De kommersiella läromedelsförlagen kan inte stå för all produktion. De fyller en viktig roll och får även stöd av oss för att producera tillgängliga läromedel, men vi bedömer att det även fortsättningsvis krävs statliga insatser på området, både i form av stöd till läromedelsproducenter och genom egen produktion på våra myndigheter.
Kunskapsbrist på alla nivåer av skolsystemet bidrar också till att elever ibland inte får tillgång till de anpassade läromedel som faktiskt finns. Från huvudmän till rektorer till lärare och annan personal menar Jonny Fjellner att det finns en del övrigt att önska.
– Vi vet ju hur det ser ut med tillgången på behöriga lärare. Det är en utmaning för hela landet. Specialpedagoger och speciallärare är en viktig yrkesgrupp, men det är även alla andra i skolan. Om personer som jobbar i skolan inte har kunskap om behovet och utbudet av tillgängliga läromedel kommer de ju aldrig eleverna till gagn.
Ett av förslagen i rapporten är också att SPSM, MTM och Skolverket ska utöka informationsinsatserna, och inte minst se till att det blir en del av lärarutbildningen.
– Vi från vår myndighet kan stödja huvudmän, skolor och personal genom att fortsätta informera, främja och producera läromedel. Vi finns på många platser i landet och har möjlighet att ge ett lokalt stöd. Men vi har ett arbete nu med att se över hur vi inom SPSM ska kunna jobba vidare utifrån resultaten, säger Jonny Fjellner.
Rapporten i korthet
Brist på utbud och kunskap samt skolornas ekonomiska prioriteringar är de främsta orsakerna till att elever med funktionsnedsättningar inte får de tillgängliga läromedel som de behöver och har rätt till.
MTM, SPSM och Skolverket föreslås få ett gemensamt ansvar för att samla in och sprida kunskap om, samt ta fram riktlinjer och standarder för tillgängliga läromedel och tillgänglig kurslitteratur. MTM och SPSM föreslås få i uppdrag att kontinuerligt analysera läget för tillgängliga läromedel.