Aida Hadzialic i stor intervju: ”Staten ska ta mer ansvar”

Aida Hadzialic (S), 32, utsågs till gymnasie- och kunskapslyftsminister efter valet 2014 och blev då Sveriges yngsta statsråd någonsin, blott 27 år gammal.

Men ministerkarriären blev kort. 2016 avgick hon efter att ha åkt fast för rattonykterhet.

Efter politiken har hon bland annat hunnit med att göra en snabb återkomst i skolans värld som medlare i förhandlingarna mellan lärarfacken och Sveriges kommuner och landsting (SKL) under 2018.

Det spekulerades i att Aida Hadzialic skulle komma tillbaka till politiken när Stefan Löfven skulle leverera sin nya regering. Men när Aida Hadzialic namn fanns inte med när statsministern presenterade sina nya ministrar i januari.

I en intervju i podcasten ”Kornhall & Skogstad” delar det tidigare statsrådet med sig av sina tankar om skolan och läraryrket, och berättar även om hur det kändes att inte bli minister igen.

– För det första ska jag säga att jag blev glad över det folkliga stödet jag fick. Jag märkte att det var många som hörde av sig och ville säga att de gärna såg mig i regeringen, det värmer. Sedan kommer inte jag sitta här i media och berätta om vilka samtal jag har fått eller inte fått, eller hur jag har reagerat i det här fallet. Det får stanna i andra rum, säger hon i podcasten.

Vi har haft, om ni ursäktar terminologin, en del duttande.

I september 2016 utsågs Anna Ekström (S) till Aida Hadzialic efterträdare som gymnasie- och kunskapslyftsminister. Nu har Anna Ekström bytt statsrådspost på utbildningsdepartementet – till att bli utbildningsminister. Aida Hadzialic är väldigt glad över att just Anna Ekström fick uppdraget.

– Jag tror att hon är väldigt lämplig för det uppdraget. Hon lever ett bildningsideal samtidigt som hon har ett cv som visar att hon kan svensk skola. Jag menar, tidigare generaldirektör på Skolverket är en tung erfarenhet som jag hoppas att hon ska förvalta för att genomföra stora strukturreformer i svensk skola nu. För det är det jag tror att svensk skola behöver, säger hon och utvecklar resonemanget:

– Vi har haft, om ni ursäktar terminologin, en del duttande. Då menar inte jag att det har varit oviktiga reformer. Vi måste investera i skolan och vi måste genomföra reformer stegvis. Men svenska skola har strukturproblem som vi måste ta tag i och då behövs det ett tungt statsråd som kan genomföra det. Jag tror att Ekström är rätt kvinna på rätt plats.

Aida Hadzialic medger att hon tycker att det så kallade Januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen med centrala frågor som ska genomföras under mandatperioden, är ett bra avtal för svensk skola.

– Jag tycker på riktigt att den här överenskommelsen är bra. Jag har länge velat se ett mittensamarbete, och jag tror att det är väldigt många där ute som tror på en god kombination mellan socialdemokrati och det liberala, säger hon.

Efter Januariavtalet står det dessutom klart att det nu finns en majoritet för ett ökat statligt ansvar för skolan. Men i frågan om ett förstatligande av skolan framstår Socialdemokraterna som splittrat och inför valet har partiet inte valt att driva punkten självmant.

– Jag vet att det finns röster inom socialdemokratin som också vill ha mer statligt ansvar, jag tillhör själv den gruppen. Sedan är det så att både Socialdemokraterna, Moderaterna, och även Centerpartiet, i hög utsträckning är så kallade kommunpartier. Vi har starka krafter inom Sveriges kommuner och landsting där man på riktigt är övertygade om att kommuner och landsting levererar välfärd och skola på bästa sätt. De tycker att staten är för långt ifrån.

Det är väl först nu, när det kommer nya generationer, som man börjar tänka på ett annat vis

Men Aida Hadzialic anser att det finns ett problem i den logiken.

– För att vi har uppenbarligen alldeles för mycket decentralisering i svensk skola – vilket då leder till ett likvärdighetsproblem. Vi har 290 olika sätt som skolan bedrivs på i Sverige och sedan på det friskolor. Då är det inte så konstigt att det inte blir likvärdigt.

I slutet av 1989 klubbades beslutet att överföra ett ökat ansvar för det svenska skolväsendet från staten till kommunerna, efter att Socialdemokraterna fått majoritet genom stöd från Vänsterpartiet.

Redan då fanns det ett stort motstånd mot reformen, som genomfördes 1991, och den dåvarande skolministern Göran Perssons kommunaliseringsproposition.

Aida Hadzialic har sina teorier om varför vissa inom partiet har haft svårt för att erkänna genomförandet av reformen som ett stort misstag.

– Som ni vet är Göran Persson är en stark kraft både inom socialdemokratin och Sverige och det har väl tagit emot att gå emot vad statsminister Persson sa och gjorde under många år. Det är väl först nu, när det kommer nya generationer, som man börjar tänka på ett annat vis, säger Aida Hadzialic och fortsätter:

– Sedan finns det alldeles för mycket forskning, studier och internationella jämförelser som visar på att vi har tappat styrförmågan över svensk skola. Det är därför vi inte har likvärdighet och det är därför vi inte levererar på en tillräckligt hög nivå.

Hon hoppas på att utredningen om ett förstatligande kommer att genomföras och samtidigt påpekar hon vikten av att de andra riksdagspartierna nu behöver ta diskussionen om ett förstatligande inbördes.

– Jag skulle helst vilja se att när vi genomför de här strukturförändringarna att det sker på bredden. Så att vi inte får en hackighet i systemet. För att svensk skola behöver stabila och långsiktiga förutsättningar så att vi verkligen bygger någonting som är ordentligt.

– Jag är för att staten ska ta mer ansvar för likvärdigheten. Jag har inga problem med att säga att jag skulle vilja ha ett förstatligande, men anledningen till att jag inte gör det är att jag skulle vilja se vad den här eventuella utredningen kommer fram till.