8 av 10 mattelärare osäkra på att lära ut programmering

Höstterminen 2018 är det skarp läge för de lärare som ska undervisa i programmering. Framförallt matematikämnet, från årskurs ett till och med gymnasiet, får flera tillägg i kurs- och ämnesplanernas centrala innehåll. Men långt ifrån alla matematiklärare känner sig väl förberedda för att undervisa i programmering, det visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund gjort bland sina medlemmar.

54 procent av de tillfrågade lärarna svarar att de inte läst någon programmering själva överhuvudtaget. Sett enbart till högstadielärarna är det nästan sju av tio som helt saknar utbildning i programmering. Läget är något bättre bland gymnasielärarna där fyra av tio saknar utbildning.

Endast 13 procent, totalt sett, svarade att programmering ingick i deras lärarutbildning.

Sara Svanlund, andre vice ordförande för Lärarnas Riksförbund och själv lärare i matematik, säger att hon inte är speciellt förvånad över resultatet.

– Programmering är ju något som kommit in i ämnet på senare år. Många verksamma matematiklärare läste sin utbildning under en tid då detta inte alls ingick. Det finns ett stort behov av fortbildning och kompetensutveckling. Dels för dem för vilka detta är helt nytt men även om man läst lite i sin utbildning kan det ligga långt tillbaka i tiden.

Lärarna fick också svara på hur säkra de känner sig på att undervisa enligt det nya centrala innehållet. På frågan ”Hur säker känner du dig på vad det innebär att undervisa enligt följande nya centrala innehåll: Programmering i olika programmeringsmiljöer." Svarade 28 procent ”ganska osäker” och 56 procent ”mycket osäker”.

Totalt sett visar undersökningen att fler än åtta av tio matematiklärare på högstadiet känner sig osäkra på vad det innebär att undervisa enligt ämnets nya centrala innehåll. Motsvarande siffra för gymnasielärarna är sex av tio.

– En del lärare har haft programmering som intresse och testat tillsammans med eleverna. Men eftersom det inte funnit inskrivet i läroplanerna är det långa ifrån alla som gjort det, säger Sara Svanlund.

Nu måste det till kompetensutveckling, poängterar hon.

– Men det kommer ta tid innan alla fått fortbildning. Det är en kort inkörsperiod och det kommer ta tid för huvudmännen att fortbilda alla sina lärare.

Lärarnas Riksförbund kräver nu i en skrivelse riktad till utbildningsminister Gustav Fridolin och gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström en rad åtgärder. Bland annat vill man att Skolverket ska få i uppdrag att upphandla en akademisk utbildning med tydligt fokus på programmering i matematikämnet, att utbildningen går att läsa på deltid och distans samt att staten står för hela kostnaden.

Utbildningsminister Gustav Fridolin fick frågan om kompetensutvecklingsinsatser när han i våras presenterade förslaget om att införa programmering på schemat.

– Huvudmännen har nu ett drygt år på sig. Skolverket är redan i gång med att se till att den typen av kompetensutveckling finns, sa han då till Skolvärlden, och tillade att en stor utmaning blir att se till att lärarna verkligen får tid till kompetensutvecklingen.

– Och att säkerställa att lärare verkligen får tid att dela sina verktyg med varandra. Det finns många engagerade och kunniga lärare, men som så ofta i skolan är det svårt att hitta tiden för att verkligen dela verktygen med varandra. Det är det huvudmännen måste se till händer.