Forskaren: Bättre minne med testbaserat lärande
”Testbaserat lärande är inte svaret på allt, men kan vara ett effektivt verktyg”, säger forskaren Frida Bertilsson.
Inlärning
Testbaserat lärande är en metod för inlärning som visat sig fungera.
Men att implementera den i skolorna är svårt.
– Det finns flera faktorer till det, säger Umeåforskaren Frida Bertilsson.
Nöta eller testa? Frida Bertilsson, forskare vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet, har undersökt hur man bäst minns och förstår det man förväntas lära sig. I avhandlingen som nyligen har publicerats finns svaret:
Testbaserat lärande är en effektiv inlärningsstrategin för alla elever, oberoende av individuella egenheter som personlighet och kognitiva faktorer.
Skillnaderna ligger på ett annat plan: Viljan att använda metoden.
– Vi har sett att de som redan nu har lättast att lära sig, de med ”samvetsgrann” (plikttrogna, noggranna, självdisciplinerade…) som dominerande drag, i högre grad tog till sig metoden när de skulle göra sina läxor. Men även andra personlighetsdrag, såsom ”Need for cognition” (hur intresserad en person är av att anstränga sig kognitivt), var relaterat till hur mycket eleverna frivilligt använde sig av metoden.
Leder till bättre minne
Testbaserat lärande leder, enligt avhandlingen, till bättre minne över tid än den traditionella metoden att bara läsa en text upprepade gånger.
– Tanken är att man genom att gång på gång plocka fram informationen från långtidsminnet så stärks minnesspåren och därmed dels gör det lättare att plocka fram, dels att det lagras bättre över tid, säger Frida Bertilsson.
I Frida Bertilssons tredje studie gjordes ett försöka att implementera testbaserat lärande i form av frivilliga quiz för några gymnasieklasser i Svenska och matematik. Inför staren av studien fick eleverna som deltog information om hur man kan använda metoden för att komma ihåg informationen man lär sig längre. Vid första tillfället skulle de ha alla rätt tre gånger innan de fick ta paus under några dagar. Vid de följande tre tillfällena – alla åtskilda med flera dagars paus – skulle de ha alla rätt på samma glosor vid ett tillfälle.
Mindre utsträckning vid hemarbeten
En inlärningsstrategi som passar som hand i handske för ”de samvetsgranna” men som var något svårare att motivera för andra.
– Så är det. Vi hade många deltagare som använde de frivilliga quizzen i väldigt låg utsträckning. Något överraskande visade resultaten även att personlighetsdraget Öppenhet var negativt relaterat till quizanvändning. Öppenhet kan beskrivas som en grupp som är något friare i tanken, som gärna testar nya saker och som gillar att se omvärlden från flera håll. De använde metoden i mindre utsträckning vid hemarbeten.
”Inte svaret på allt”
Trots att det har forskats på metoden runt om i välden har genomslaget i skolan låtit vänta på sig. Enligt Frida Bertilsson kan det bero på flera saker, bland annat namnet.
– ”Testbaserat” låter som ännu ett provtillfälle och det är det få som längtar efter. På engelska heter det ”retrieval practice” vilket bättre beskriver vad metoden går ut på – det behöver inte vara test.
– En annan kritik har varit att metoden mest passar för glosor, huvudstäder och begrepp med mera men sämre för komplicerad inlärning. Och det stämmer att metoden passar utmärkt till sådant material, vilket i många fall är en viktig grund för högre nivåer av kunskap. Så testbaserat lärande är inte svaret på allt, men kan vara ett effektivt verktyg, säger Frida Bertilsson.
