Skolministern om granskningen: ”Vi har ett inkluderingshaveri”

Vi Lärares granskning ”Inkluderingshaveriet” visar på den omöjliga ekvation som styr svenska klassrum:

• Stora klasser.
• Låg andel elever som får stöd i särskild undervisningsgrupp.
• Lärare som stressas av att försöka leverera anpassningar för stora delar av eleverna.
• Krav på ökade resultat, när minst 15 000 lämnar nian varje år utan behörighet till gymnasiet.

Skolminister Lotta Edholm har läst granskningen.

– Vi har ett inkluderingshaveri i svensk skola. Lärarnas vittnesmål visar återigen på en helt ohållbar situation. Vi vet att mycket av det särskilda stödet sätts in alldeles för sent och att andelen elever som får särskilt stöd är som högst i årskurs nio, skriver hon i ett mejlsvar.

I högstadieläraren Anna Niklassons klass behöver hälften av eleverna extra anpassningar.

– Vi är många lärare som känner en konstant hög samvetsstress, säger hon.

70 olika anpassningar – samma lektion

Lotta Edholm har tidigare lovat att slopa extra anpassningar, som i dag ofta ersätter det särskilda stöd som eleverna behöver.

– Systemet med extra anpassningar riskerar inte bara att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Det har också varit förödande för de elever som behöver skolan som mest och för lärares arbetssituation, skriver hon.

Och fortsätter:

– Många lärare ställs idag inför långa kravlistor som i praktiken är omöjliga att leva upp till, samtidigt som man drar in på det särskilda stödet. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Eftersom de extra anpassningarna vanligtvis ges innan särskilt stöd erbjuds fördröjs dessutom mer verkningsfulla stödinsatser, skriver Edholm.

Inkluderingstanken skulle ge sociala fördelar.

– En av tankarna bakom inkluderingen är att den är socialt bra för eleverna, skapar en större förståelse mellan olika grupper och gör det lättare för eleverna att utvecklas. Det är en god tanke. Men när man ser att resultaten inte blir de förväntade tycker jag att det är dags att tänka om, säger Mona Holmqvist, professor i utbildningsvetenskap till Vi Lärare.

Vill skrota anpassningarna

Utredaren Åsa Lundkvist ser över hur de extra anpassningarna ska kunna tas bort, som en del i utredning om elevhälsan.

– Samma utredning ska även föreslå hur det kan bli enklare att placera elever i särskilda undervisningsgrupper eller ge dem mer enskild undervisning. Vi behöver också titta på hur de specialpedagogiska kompetenserna kan arbeta mer med eleverna, och inte enbart ha en rådgivande funktion, skriver Lotta Edholm i sitt mejlsvar till Vi Lärare.

I regeringens satsningar ingår även satsningar på fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper.

– För att förbättra lärares möjlighet att ägna sig åt sin huvuduppgift, att undervisa, har vi också sagt att lärares undervisningstid och tid för uppföljning och planering bör regleras, skriver Lotta Edholm.

Vi Lärare och systertidningen Ämnesläraren har tidigare granskat bristerna i inkludering och extra anpassningar.

LÄS ÄVEN:

Inkluderingshaveriet: ”Det är dags att tänka om”

Hälften av Annas elever är i behov av anpassningar

”Det finns en gräns för hur mycket stöd en lärare kan ge”

Elever som får stöd – stor skillnad mellan kommuner

Finska modellen: Här får var fjärde elev särskilt stöd