Läraren hyllar förslagen: ”Jag får gåshud”

”Ett paradigmskifte som ger tillbaka initiativet till lärarna”, säger läraren Ulrica Björkblom Agah.

Inkludering Förslagen om extra studietid för elever har börjat nå ut till lärarna.
Och det tas emot med öppna armar.
– Äntligen, jag får gåshud, säger engelskläraren Ulrica Björkblom Agah.

Jan Huss

Igår 14:10

I dag presenterade utredaren Pontus Bäckström sina förslag om extra studietid i skolan till regeringen.

För läraren Ulrica Björkblom Agah på Hammarbyskolan Södra i Stockholm låter det nästan för bra för att vara sant.

– Jag får gåshud, äntligen! Inget mer tjat om mer resurser till EHT, differentierad undervisning eller särskilda anpassningar som vi lärare ändå vet inte leder till några stora förbättringar.

Mer att säga till om

Utredningen föreslår bland annat att skolorna får möjlighet att antingen undervisa i halvklasser eller att handplocka de elever som bedöms behöva extra undervisning till obligatorisk specialundervisning i små grupper. Utredningen menar att urvalet av eleverna ska göras av lärarna och bara noteras av rektorn.

Att förslaget ger lärarna mer att säga till om tilltalar Ulrica Björkblom Agah.

– Det låter otroligt bra. Ett paradigmskifte som ger tillbaka initiativet till lärarna. Men jag tror det när jag ser det, kan jag säga. Vi vet ju vilka elever som behöver extra stöd men idag är det eleverna med resursstarka och högljudda föräldrar som kan skollagen som får det extra stödet.

”Obefintliga möjligheter”

Ett par andra förslag handlar om att elever i större utsträckning än idag kan behöva gå om en årskurs och att nyanlända elever inte per automatik ska hamna i en klass med jämnåriga.

– Det låter verkligen som att utredaren har en gedigen kunskap om hur verkligheten i skolorna ser ut. Jag har elever i årskurs sju som inte kan läsa och som kommer från länder där ingen pratar engelska. Deras möjligheter att ta till sig undervisningen är obefintlig, säger Ulrica Björkblom Agah.

– Att gå om en årskurs är mycket bättre för eleverna än att flyttas vidare mellan årskurserna tills de försvinner från skolan utan kunskap. Äntligen kan vi ge dem de stöd och den utbildning de har rätt till.

”En av många dimridåer”

Utredaren Pontus Bäckström har även undersökt värdet av lovskolor. För elever som missat delar av undervisningen under terminen kan de vara bra, menar han, men som metod att hjälpa elever med stora kunskapsbrister räcker det inte.

– Så är det! Lovskolor är en av många dimridåer. De är inte obligatoriska och stödundervisning utförs långt ifrån alltid av utbildade ämneslärare. Idag kan jag som engelsklärare bli satt att undervisa i matematik för att jag råkar ha några timmar över. De eleverna skulle verkligen behöva en utbildad matematiklärare, säger Ulrica Björkblom Agah.

Utredningens förslag kostar pengar. Och vis av erfarenheten känner Ulrica Björkblom Agah att ett eventuellt kommande pengaregn följs av tydliga instruktioner.

– Det är viktigt att det blir tydligt vad de extra pengarna ska användas till så att det inte blir upp till enskilda rektorer. De har en otrolig förmåga att använda tillskott på andra sätt än vad de var tänkta till. Pengarna behöver öronmärkas.

Utredningens förslag i korthet:

Inför förstärkningsundervisning i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Den ska vara obligatorisk och vara utöver ordinarie schema. Den kan antingen vara genom halvklass eller så kallat elevurval, då de elever som riskerar att inte klara målen undervisas i små grupper.
Lovskolan blir kvar som den är. Den görs alltså inte obligatorisk för eleven.
Inför sommarlovsskola. Den ska vara färdighetstränande och språkstärkande. Det kan handla om allt från läsning för lågstadieelever till språkträning för nyanlända.
Utöka inte lågstadiets timplan. Skippa Skolverkets förslag om att utöka timplanen med 178 timmar. Lägg de 1,8 miljarder kronor det skulle kosta på utredningens förslag istället.