Elever som får stöd – stor skillnad mellan kommuner
Vi Lärare har sammanställt listor och kartor över hur stor andel av eleverna som har ett åtgärdsprogram i kommunala respektive privata skolor.
Inkludering
Andelen elever i grundskolan med åtgärdsprogram varierar stort mellan Sveriges kommuner, oavsett om eleverna går i kommunal eller privat skola.
Men att en elev har ett åtgärdsprogram är inte samma sak som att eleven också får rätt stöd.
Enligt Skolverkets statistik för det senaste läsåret hade 6,2 procent av eleverna i grundskolan ett åtgärdsprogram (som är ett villkor för att få ”särskilt stöd”). För tio år sedan var andelen 6,8 procent.
Andelen varierar stort mellan Sveriges kommuner (se tabell i slutet av artikeln). Varför det är så har varken Skolverket, Skolinspektionen eller Specialpedagogiska skolmyndigheten kunnat svara på.
Nils Kirsten.
– Kommuner och skolor gör så olika, bland annat beroende på att definitionen av särskilt stöd är otydlig, säger Nils Kirsten som är universitetslektor i pedagogik vid Uppsala universitet.
– Enligt det vägledande materialet från Skolverket ska enstaka specialpedagogiska insatser under kortare tid inte räknas som särskilt stöd. Men det sägs inte vad ”enstaka” eller ”kortare” tid är.
Enligt Nils Kirsten borde definitionen av vad som är särskilt stöd förtydligas.
– Det finns väldigt starkt forskningsstöd för att stödundervisning i tillägg till ordinarie undervisning är positivt för elevernas lärande. I de flesta fall behöver stödundervisningen dessutom inte föregås av omfattande utredningar.
Svårt med stora klasser
David Paulsrud.
David Paulsrud, tidigare högstadielärare och i dag universitetslektor i pedagogik vid Uppsala universitet, visar i sin aktuella doktorsavhandling hur skolans styrdokument kring undervisning av elever med olika behov präglas av motstridigheter.
Inkluderande ambitioner blandas med prioriteringar och mål som kan vara inkluderande i vissa avseenden och exkluderande i andra.
– De lärare som jag har intervjuat ser generellt det som en naturlig del att anpassa till elevers olika behov.
– Men det kan vara svårt när klasserna är stora, resurserna för små och när det är för mycket stoff som ska gås igenom på kort tid. Dessutom kan yttre krav på måluppfyllelse leda till kortsiktiga anpassningar för att eleverna ska nå målen så snabbt som möjligt i stället för mer långsiktigt stöd som lärarna bedömer skulle passa eleverna bättre.
Satsat på samundervisning
David Paulsrud säger att det i Sverige finns en tradition av specialpedagogisk handledning av lärare.
– I exempelvis USA och Finland har man i högre grad satsat på samundervisning. Det innebär att speciallärare är inne i klassrummen och undervisar tillsammans med klasslärare eller ämneslärare.
– Samundervisningen ger ökade möjligheter till flexibilitet i undervisningen. Samtidigt finns det en risk för att specialläraren blir någon sorts assistent till klass- eller ämnesläraren och att det blir specialundervisning med en eller par elever inne i klassrummet.
LÄS MER:
”Resultaten av inkluderingen visar – det är dags att tänka om”
Hälften av Annas elever är i behov av anpassningar
”Det finns en gräns för hur mycket stöd en lärare kan ge”
Finska modellen: Här får var fjärde elev särskilt stöd
Skolministern om granskningen: ”Vi har ett inkluderingshaveri”
