Barn talar engelska hellre än svenska

På sociala medier har lärare börjat diskutera fenomenet att barn, i allt lägre åldrar, byter ut svenskan och/eller ett annat modersmål mot engelska när de pratar med sina kamrater och lärare.

Hur de minsta barnen lär sig engelskan vet ingen av lärarna med säkerhet. Många tror att barnen främst härmar det de ser på sina ”paddor” och mobiler och lär sig engelskan via appar, spel, tv, youtubeklipp och andra sociala medier, eftersom barnens föräldrar inte pratat engelska med dem.

Börjar redan i förskolan

En lärare som arbetar i ett socioekonomiskt utsatt område där 90 procent av eleverna har annat modersmål än svenska konstaterar att många av barnen har både svag svenska och ett svagt modersmål.

”Men engelskan flyter på bra. Vi har sett denna utveckling de senaste fem åren och är oroade över vad det kan få för konsekvenser för det svenska språket”, skriver läraren i ett mejl till Läraren.se.

En annan lärare arbetar på en kommunal skola i Stockholm där alla barn har annat modersmål än svenska och ingen talar engelska hemma. Trots det talar de flesta av hennes elever engelska med varandra och enligt henne har de mycket bättre flyt i tal och läsning i engelska och bättre grammatik än i svenska och sitt modersmål.

Vi förmanar barnen att tala svenska på skolan för att de ska utveckla sitt svenska språk.

”Vi förmanar barnen att tala svenska på skolan för att de ska utveckla sitt svenska språk. Vissa barn skulle aldrig tala svenska annars, om de fick välja” skriver läraren i ett mejl.

En lärare, som själv undervisar i språk, berättar att hon en dag vikarierade på en förskola. Hon satte sig ned för att pussla med ett litet barn. Barnet försökte säga något till henne på svenska men läraren förstod inte vad barnet ville uttrycka. En stund senare började barnet plötsligt att prata tydlig engelska med henne.

– Jag blev förundrad och visste inte om jag skulle svara barnet på svenska eller engelska. Efteråt frågade jag barnets ordinarie förskollärare om hon kände till att barnet pratade bra engelska. Det gjorde hon. Föräldrarna var inte engelsktalande, säger hon.

På förskolan berättade personalen för läraren att flera av de små barnen valde att prata engelska med varandra i stället för svenska eller sitt modersmål.

– Jag har stött på det här fenomenet även bland mina elever på fritids. Där finns en grupp barn som föredrar att prata engelska med varandra men de byter till svenska när de ska prata med oss lärare. Andra barn, särskilt flerspråkiga, tycker att vi reagerar och säger till för långsamt mot barnen som pratar engelska då de upplever att vi säger ifrån direkt när de pratar sitt modersmål med varandra. De har rätt att det blir lite klasskillnader mellan språken om man inte är konsekvent men skillnaden är att de flesta förstår engelskan, säger hon.

Samtidigt funderar hon på var man ska dra gränsen när barnen experimenterar med språken.

– När jag var liten så valde jag och mina kompisar under en period att överge vår dialekt och prata ”stockholmska” med varandra när vi lekte, säger hon.

Engelskan ger lika villkor

Lärarna har olika teorier om varför eleverna väljer engelskan framför svenskan eller sitt modersmål.

Många menar att det handlar om att eleverna känner sig mer likvärdiga när de pratar engelska med sina kompisar eftersom alla då har en brytning, säger fel och måste leta ord oavsett om de talar svenska eller annat modersmål. Engelskan är också ett stort språk med status och som talas av många av elevernas idoler.

– Jag tänker att identiteten är en viktig faktor och att eleverna möts på lika villkor i engelskan. Det är logiskt. Då har alla en brytning och alla har det som ett andraspråk. När eleverna ska mötas i svenskan känner sig andraspråkseleven underlägsen, säger läraren Lovisa Westerberg.

Hon har själv mött elever åtskilliga gånger som väljer engelskan framför svenskan bland de tonåringar hon arbetat med – trots att det inte är ett språk de talar hemma. Och generellt finns det en väldigt positiv inställning bland ungdomar och barn till engelskan, menar hon. Även svenskfödda elever vill gärna tala engelska om det kommer en klasskamrat som behöver prata engelska.

– En elev pratade bara engelska med sina kompisar och andra lärare. Ingen hade hört eleven prata svenska – förutom jag. Eleven hade byggt upp alla sina relationer på engelska och trots att eleven fick goda resultat på prov i svenska så blev det som en låsning att släppa engelskan. Eleven kände sig inte cool när hen pratade svenska, säger Lovisa Westerberg.

Genväg att kommunicera

Anna-Lena Godhe är docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot IT och lärande på Malmö universitet. Hon är i grunden utbildad språklärare i engelska och svenska. Just nu bedriver Anna-Lena Godhe ett forskningsprojekt där hon tittar på digitalisering och digital kompetens bland elever från förskolan till gymnasiet. Hennes forskning har inget att göra med att barn pratar engelska med varandra oavsett språkbakgrund. Däremot har hon under sina observationer och i samtal med lärare stött på fenomenet.

– En förskollärare hade förskolebarn som hellre pratade engelska med varandra trots att de inte pratade engelska hemma. Och jag mötte mellanstadieelever som valde att tala engelska med varandra trots att de inte hade några problem att prata svenska, säger hon.

Hon tror att många elever väljer att prata engelskan för att det är ett språk med hög status och som finns inom många kulturella uttryck som inom musik, serier och spel.

– Sedan är det så klart coolt att låta som sina idoler. För elever som kommit till Sverige men som har pratat engelska tidigare blir engelskan en genväg att kommunicera. Eleverna är på sätt och vis smarta. De kommer garanterat få användning av sina kunskaper i engelska, säger hon.

Barn är rationella

Anna-Lena Godhe konstaterar att det också finns en större rörlighet bland elever med annan språkbakgrund.

– Om du ska flytta till ett annat land än våra grannländer så är svenskan ganska värdelös. Medan engelskan i kombination med till exempel arabiskan, som ett annat stort språk i världen, är en bra kombination. Så eleverna är egentligen rationella. Men om du ska leva och vara en aktiv samhällsmedborgare i Sverige så behöver man kunna svenska. För även om svenskan är ett litet språk i världen så vill jag ändå hävda att svenskan har en stark ställning i Sverige, säger hon.

Anna-Lena Godhe tycker dock att vi är väldigt enögda med det enspråkiga i Sverige där det är svenskan som gäller. I en majoritet av världens länder är det inte så utan där lär man snarare barnen flera språk och flerspråkigheten är norm.

– Kanske borde vi snarare tänka att svenskan är ett av flera språk i vårt land. Sverige har alltid varit flerspråkigt och vi har flera minoritetsspråk. Det är bara att vi valt att inte se det så. Flerspråket ses ofta som en last. Jag skulle snarare säga att det är en tillgång i vårt globala samhälle, säger hon.

LÄS ÄVEN:

Läraren: "Engelskan blev ett skyddande försvar"