Varannan NPF-elev orolig inför skolstart: ”En katastrof”

Riksförbundet Attentions enkät omfattar drygt 2 500 vårdnadshavare. Föräldrarna har fått svara på frågor om hur elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning mår inför skolstart, samt hur de trivs i skolan.

Över hälften av eleverna med NPF känner mycket eller ganska mycket oro inför skolstarten.

– Jag är själv förälder till ett barn med NPF och har erfarenhet av båda sidorna. Det första jag tänker när jag ser enkäten är ”katastrof att det ser ut så här”. Som jag sade till Skolvärlden tidigare är inte det svenska skolsystemet byggt för alla barn, framför allt inte för elever med NPF.

”Dags att agera”

Linda Flodén säger att hon inte blev förvånad när hon läste igenom rapporten. Hon förstår elevernas oro.

– Det kan bero på vilken dialog man har med skolan, det är nästan avgörande om den är bra eller inte. Hur som helst är det dags att agera. Vi kan inte ha så här många barn som mår dåligt. Siffrorna är helt oacceptabla.

I sin analys av svaren skriver Attention att ”skolsituationen generellt i dagens skolor inte är anpassade för elever med NPF”. Hon tror att det kan bero på fullspäckade scheman och ibland långa skoldagar.

”Krävs mycket energi”

– För de här barnen kan det krävas jättemycket energi för att hålla ihop de två första lektionerna, och sedan återstår fyra–fem lektioner. Det är väldigt mycket att hålla reda på för en elev.

På den egna arbetsplatsen upplever hon en bättre skolmiljö än undersökningen visar. Hon skildrar ett tätt samarbete och utbyte med sina två kollegor på Kung Karls skolas högstadium som samlar omkring 300 elever. Dessutom känner hon god uppbackning från skolledning och huvudmannen Kungsörs kommun.

– Jag upplever att eleverna jag arbetar med mår ganska bra. Vi har kontinuerliga möten, en öppen dialog med elever och vårdnadshavare, samt följer upp om något behöver ändras. Inför skolstart har vi möten. Barnen vill veta vad som kommer att ske och vad som förväntas. Det är viktigt att de får svaren innan första skoldagen. Innan sommarlovet vill också en del elever som ska börja högstadiet komma hit för att träffa sin mentor osv.

Skönt med andningshål

På Kung Karls skola har man genomfört en ”NPF-satsning” där all personal fick följa SPSM:s studiepaket.

– Skolan har särskilda undervisningsgrupper och det finns möjlighet att dela dag och gå ner till en annan grupp. Många elever upplever det skönt att ha ett andningshål.

Linda Flodén är i grunden gymnasielärare i samhällskunskap och psykologi, men vidareutbildade sig till speciallärare.

– Jag jobbar främst med elever inom Adhd/Add-spektrat, elever som ofta har läs- och skrivsvårigheter. De här barnen är mer rörliga och fysiskt aktiva vilket gör att de inte är gjorda för att sitta och lyssna. I skolan går mycket ut på just det. Vi vuxna har också begränsningar. Under en lång föreläsning börjar det krypa i kroppen på oss. Men vi lär oss allt mer om NPF, att lektionerna ska vara aktiva.

Saknas 5 000 speciallärare

Vilka arbetsuppgifter anser du viktigast?

– Tydlighet och enkelhet är anpassningar som är a och o. Jag tror på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Jag anser att det gynnar samtliga elever. Det blir lättare att hålla fokus, eleven är mer aktiv. Man arbetar på ett annat sätt än i den traditionella undervisningen.

Enligt Lärarnas Riksförbund saknas 5 000 speciallärare/specialpedagoger. Har ni några vakanser på din skola, eller hoppas du på att ni ska få det, dvs fler tjänster? – Jag önskar så klart att det fanns fler speciallärare, för det behövs. Dels för att de har kompetensen och dels för att de kan vara med och stötta och föra kollegiala samtal. Vi ska få några speciallärare till men om jag fick bestämma skulle vi bli ännu fler.