Steinberg: Så kan ett stärkt arbetslag utveckla undervisningen

John Steinberg är fil. dr i pedagogik, föreläsare och författare till 55 böcker om bland annat lärande, ledarskap och skolutveckling. Tidigare har han arbetat som universitetslektor och rektor.

Han förklarar hur skolutveckling i grunden handlar om hur kollegor utifrån sina professionella erfarenheter delar kunskap och erfarenheter om undervisning och lärande. När skolans ryggrad, arbetslaget, sätter fokus på idéer och metoder för att höja undervisningens kvalitet får man i sin tur elever som vill engagera sig.

Om det görs regelbundet och systematisk blir undervisningen bättre och på köpet kommer förbättrade resultat.

– Pratar man inte pedagogik med varandra kan man inte utveckla undervisningen, och har den ingen attraktionskraft faller allting. Det är sällan man talar om undervisning. I stället är det mycket infrastruktur, mål, regler och värdegrund. Jag vill ge lärare modeller för hur man kan prata om pedagogik med varandra.

I huvudsak gäller det att prioritera. Ägna de första 20–25 minuterna åt pedagogiska frågor innan ni övergår till praktiska saker, tipsar han. ”Vad har varit intressant och vad har vi lärt oss?”

– Dela erfarenheter och reflektioner. Utgå från det som fungerar.

I sin bok ”Stärk arbetslaget” beskriver John Steinberg en modell som kallas ”Intressant”.

– Alla berättar laget runt. Sedan väljer man ut en berättelse och går in i detaljerna. Hur gjorde du och hur tänkte du? Läraryrket är för komplext i dag för att lyckas på egen hand. Det är för många utmaningar, mål och krav.

På frågan om hur man skapar en ”dela-med-er-kultur” svarar han att arbetslaget måste fatta beslutet att arbeta med skolutveckling.

– Sedan måste någon hålla i det och våga vara samtalspolis, en självklar roll för en arbetslagsledare. Samtalen kräver disciplin och uppföljning.

… och det resulterar i att undervisningens kvalitet och attraktionskraft höjs?

– Om alla hjälps åt, ja. Det är min hypotes. Jag kan inte påvisa tio års forskning, men det är logiskt, så har utvecklingen alltid gått till. Man lär av varandra och provar, något som kan göras mer systematiskt i skolan.

Tror du att eleverna märker när en lärare ingår i ett starkt arbetslag?

– Absolut. Länka gärna som lärare över till nästa lektion. ”Tack för den här lektionen. Jag hörde att ni ska ha historia nu och prata om det här och det låter intressant.”

”Det är jobbigt att titta på sitt eget görande”

Vad är då hög undervisningskvalitet? Enligt John Steinberg definieras det i läroplanen, hur man förflyttar sig till ett mer komplext tänkande, kan se likheter mellan olika begrepp, och kan låna begrepp.

Det krävs mycket av lärare i dag för att uppnå engagemang hos eleverna.

– Det är ett komplext yrke som kräver en hög grad av professionalitet. Ser man inte allvaret i yrket blir det bara inlämningsuppgifter och filmtittande. Du får engagemang genom att leda, engagera, provocera, utmana och att samla elevernas erfarenheter.

Hur kan en lärare upprätthålla elevernas intresse i 40 minuter?

– Du måste tänka igenom vilket huvudbudskap du har. Vad ska eleverna minnas efter den här lektionen? Vilken dramaturgi och vilket upplägg behövs? Hur får jag variation? Allt för många lärare har släppt berättandet, genomgångar och diskussioner och lämnat över det till nätet, arbetsblad eller filmvärlden.

I vilken utsträckning tror du att lärare analyserar sin undervisning?

– Svårt att svara på. Svårigheten är att det kräver sårbarhet. Det är jobbigt att titta på sitt eget görande. Då är det enklare att prata om vad eleverna borde göra. Hur kommer det sig att mina elever kommer för sent eller inte har gjort sina uppgifter? Handlar det om mitt upplägg, struktur och instruktion, min planering och dramaturgi? Eller har eleverna brist på motivation?

– Min erfarenhet är att de lärare som är självreflekterande har störst chans att lyckas.

Existerar det lärare som skulle klara av att hantera vilken sin klass som helst?

– Jag är hundra procent övertygad om det.

De har förmågan att trollbinda?

– Ja, men det handlar inte bara om det, utan också om bemötande, artighet, envishet och uppföljning. Eleverna måste känna att ”den här personen vill mig och oss väl”. Det handlar alltså inte bara om kvalitet i din undervisning och retorik, utan också i bemötandet.

FEM TIPS FÖR ATT STÄRKA ARBETSLAGET

1. Se till att det finns en dagordning, även om den är enkel och kort – med pedagogiska samtal först på dagordningen. Detta försäkrar att pedagogiska frågor får hög prioritet och att det finns ett syfte och plan för ert möte.
2. Gå laget runt så att alla får komma till tals, exempelvis om det som var mest intressant från veckan. Det är viktigt att alla känner sig inkluderade. Det sätter lite press på aktiv reflektion, värdering och prioritering.
3. När någon delar med sig av en berättelse, skriv upp några nyckelord som beskriver vad de gjorde rätt. Exempelvis: extra förberedelser, mer visuell genomgång, tydligare struktur i grupp-arbete, tydligare information om uppföljningen. Då blir det lättare att sprida goda exempel och idéer.
4. Var inte rädd för att vara ”samtalspoliser” och avbryta för att återfå fokus på pedagogiska frågor. I början är det bra att utse en person som sam-tals-ledare, antingen arbetslagsledaren själv eller någon annan. Klargör rättigheten att avbryta för att fokusera på den aktuella pedagogiska frågan på agendan.
5. Följ upp, följ upp, följ upp. Se till att det var och en har lovat göra faktiskt har genomförts. Avsluta varje möte med ett 48-timmarslöfte – något man lovar göra eller prova under veckan och börja varje nytt möte med att följa upp det man har gjort och hur det har gått.