Sexologen om uppdaterade ämnet: ”Det största steg som tagits”

Kalle Norwald är kanske mest känd för sin medverkan i SVT:s relationsdrama ”Gift vid första ögonkastet”. Han är sexolog och terapeut och inledde karriären som sexualupplysare i grundskolan, gymnasiet och särskolan. Dessutom utbildar han anställda, däribland lärare och pedagoger, som möter sexualitet i sin yrkesutövning.

I mitten av januari släpptes hans bok ”Undervisa om sexualitet, samtycke och relationer – integrera i alla ämnen”. Boken är högaktuell, när höstterminen drar i gång får sex och samlevnad ett bredare fokus. Ämnet skiftar också namn till sexualitet, samtycke och relationer.

– Det nya namnet speglar bredden av vad det faktiskt handlar om, vad elever önskar, och vad vi vet att vuxna skulle behövt i ungdomsåren. Förändringen sätter särskilt fokus på områden som vi vet är viktiga att undervisa i. Bland annat får samtycke och relationer en större plats.

Vad har saknats tidigare?

– Jag tycker mig se att lärare önskar konkreta saker, både teman och arbetssätt. Vad menar vi med sexualitet, samtycke och relationer? Det är frågor vi kan diskutera med eleverna. Ämnet kan uppfattas som lite diffust, det finns inte samma definierade studiemål som i geografi och då är det svårare att veta exakt vad man ska göra. Därför är det bra att utbildningen kommer att bli mer ”up to date”, så att säga.

Ämnet har varit för spretigt

Är du helt nöjd med det ”nya” ämnet?

– Jag är nöjdare, det är en förbättring. Vi ska samtidigt vara stolta över att vi har en obligatorisk undervisning. Problemet är att ämnet varit för spretigt. Jag är jätteglad för att samtycke och relationer fått en större plats, vilket gör att vi kan besvara de frågor som många elever går med. Hur gör man en relation? Hur får man den att hålla?

– För oss är de här ämnena livsviktiga, vi är ju sociala djur och i det inkluderas våra relationer. Det där har eleverna lämnats lite ensamma i. Om vi skapar en diskussionsarena, och det finns underlag som visar det, för eleverna så finns större utrymme för deras positiva utveckling.

Vad beror det på att många lärare känner sig obekväma med att undervisa i sexualkunskap?

– Jag möter många lärare som vill undervisa mycket mer i detta men som delvis känner obehag för att man inte har sakkunskapen om pornografi eller sakkunskaper om hedersrelaterat våld. Då blir det svårt att veta vad man ska undervisa i - eller hur man ska undervisa.

– Vi har konkretare arbetsmetoder när vi undervisar i Egyptens historia, men inte inom området sexualitet. Det visar på ett systemfel att vi inte haft det här som ett prioriterat område. Dessutom var ämnet inte en obligatorisk del av lärarprogrammet fram tills i år. Som jag har förstått det kommer man inte längre examinera lärare som inte kan undervisa i ämnet.

Integreras i flera ämnen

I boken lyfter han i ämne för ämne olika exempel på hur sexualitet, samtycke och relationer kan integreras i undervisningen.

– Inom fysiken till exempel kan man testa olika material. Där har vi ju ett gyllene tillfälle att låta elever bekanta sig med kondomer. Fyll kondomen med vatten och se hur mycket den tål. Elever får både materialkunskap och i ett icke-sexuellt sammanhang öppna och känna på en kondomförpackning. Det här är ett försök till avdramatisering.

I idrott och hälsa föreslår han diskussioner kring olika könsnormer och hur det kommer sig att uppdelningar fortfarande existerar.

– ”Killar är bra på fotboll och tjejer på något annat”… ämnet är också ett bra tillfälle att diskutera kroppens funktioner. Att vi alltså inte bara pratar om utseende utan hur kroppen kan användas på olika sätt.

Ämnet svenska ser han som väl lämpat för sexualkunskap och framhåller hur viktigt språket är för att beskriva sin sexualitet.

– Det är ett effektivt sätt att motverka ohälsa. Man kan delvis använda sig av litteratur och läsa berättelser om sex och relationer. Analys utgör en del av litteraturvetenskapen. Varför väljer vi en viss typ av författare, som August Strindberg, i stället för att bredda urvalet och ta in författare av andra kön?

Förebygger psykisk ohälsa

I engelskan rekommenderar han inslag av populärkultur.

– Lyssna i korridorerna vilka tv-serier det snackas om. Lärare och elever kan gemensamt se en tv-serie och sedan diskutera hur relationer tar sig uttryck. Finns det någon scen där man tar eller får samtycke? Är det bra eller dåligt?

Kalle Norwald menar att undervisning i sexualitet, samtycke och relationer förebygger psykisk ohälsa. Att den som har kunskap löper mindre risk att drabbas.

– Det kan också ses i psykoterapeutisk forskning. Den som har kunskap om vad sexuella läggningar är kan sätta ord på att ”min sexuella läggning är inte som normen säger, jag är inte heterosexuell”. Då är det viktigt att ha ett språk som inte är värderande för att kunna beskriva det för sig själv också. Att ha ett språk för att beskriva sin verklighet är en skyddsfaktor för att inte må dåligt.

Hur stor betydelse har skolan för barn och unga i ämnet?

– Skolan har ett stort demokratiskt uppdrag kopplat till värdegrundsarbetet. Att lära ut konstruktiva och positiva normer om respekt, att vi beter oss vänligt och motverkar destruktiva normer som hat, rasism och liknande. Men skolan ska inte göra hela jobbet, barn har också vårdnadshavare och andra vuxna runt omkring sig.

”Ämnet är bredare än man tror”

Kalle Norwald förklarar att han skrev sin bok dels på grund av stor efterfrågan bland lärare.

– Lärare har frågat hur man kan få till det ämnesintegrerade men också vad det är för kunskap de behöver sända ut. Jag skrev boken också för mig själv för att hjälpa den yrkesprofession som jag tillhörde när jag började. Undervisningen handlar inte bara om sexställningar utan också om identitet, samhälle, processer och välmående. Ämnet är så mycket bredare än man kanske tror.

Vad hoppas du att det uppdaterade ämnet ska ge?

– Jag hoppas att det kommer utvärderas och att man tar resultaten och utvecklar ämnet ytterligare. Vi var först i världen med obligatorisk sexualundervisning på 1950-talet, därefter har ämnet utvecklats i små steg. Det här är mig veterligen det största steg som tagits sedan dess.