Så skapar Helen ett digilogt klassrum

Hon är specialläraren och IKT-pedagogen som blandar digitala och analoga verktyg i undervisningen. Sedan tidigare kan Helen Larssons drygt 13 000 följare på Instagram inspireras av hennes och hennes elevers arbete, och förra året var hon nominerad till Guldäpplet.

Nu kan hon dessutom lägga till författare på sin cv. I dagarna släpps hennes första bok ”Det digiloga klassrummet – varierad undervisning som inkluderar”. Där ger hon en rad exempel på hur lärare kan lägga upp sin undervisning för att skapa inkludering, individualisering, variation och motivation.

– Det digiloga lärandet innebär en mix av digitala och analoga arbetssätt och metoder. Det kan många gånger handla om repetition med en motiverande variation. Som i arbetet med ordbilder där vi använder analoga traditionella ordbildskort, med och utan visuellt stöd. Vi använder också analoga och digitala memoryn med ordbilder, beskriver hon.

Avkodar med automatik

För att träna ytterligare skapas interaktiva övningar med ordbilder som genomförs på den interaktiva tavlan. Det finns också filmer där ordbilder dyker upp med kort intervall och som eleverna får avkoda med automatik.

Ytterligare ett exempel på digilogt lärande är när Helen Larsson presenterar lärande på olika sätt. Till exempel när eleverna får lära sig solrosens livscykel.

– Då sår vi frön som vi kan följa genom dess olika stadier. För att förtydliga processen använder vi visuellt stöd i form av illustrerade bilder av de olika stadierna. Vi tittar också på timelapse som visar hela livscykeln.

Helen Larsson har erfarenhet från både grundskola och anpassad grundskola. Hon började sin yrkesbana i Borås men arbetar sedan många år på Rosenlundsskolans grundsärskola i Jönköping där hon är klasslärare i årskurs 3.

Färre speciallösningar

Grundfilosofin är att alla elever ska tillåtas vara unika och erbjudas en tillgänglig lärmiljö. För att minska individuella speciallösningar för enskilda elever använder hon sig av en anpassad grundpedagogik som inkluderar alla.

– Det finns stödfunktioner i olika appar som riktar sig till elever med till exempel läs- och skrivsvårigheter. Men jag väver in dem i min undervisning så att alla elever får del av verktygen. Eleverna får själva välja om de vill ha exempelvis ett visuellt stöd eller inte i arbetsuppgifter, det gör dem mer motiverade att jobba utifrån sina styrkor. Alla jobbar inte på samma sätt, en del vill hellre skriva för hand eller göra en skärminspelning på iPaden.

Hon bygger sin grund på specialpedagogik och tydliggörande pedagogik. För ganska många år sedan började hon också jobba utifrån universell design för lärande, vilket till stor del handlar om att eleverna får jobba utifrån sina egna styrkor och att eliminera hinder innan hinder uppstår.

– Jag tycker om att låta eleverna vara producenter och inte konsumenter. Över tid har jag utvecklat undervisningen och läser många böcker och artiklar inom pedagogik.

”Alla elever gynnas”

Hennes nya bok kom till tack vare föredraget hon höll i samband med prisutdelningen av Guldäpplet. Efter hennes tal kom en person fram och frågade om hon kunde tänka sig att dela med sig av sina kunskaper på området.

– Många tror att förhållningssättet kanske passar grundsärskolan bäst men jag hoppas att det ska slå igenom i grundskolor eftersom alla elever gynnas av det. Min bok omfattar teori kring det digiloga lärandet, universell design för lärande och hur man kan tänka kring det, flera kapitel med exempel på hur man kommer igång med digilogt lärande, tips att tänka på gällande digitala verktyg där jag också tonar ned stressen kring det, samt ett lexikon.

Hur stort genomslag skulle du säga att digilog undervisning fått?

– Alla lärare jobbar redan digilogt utan att kanske sätta namn på det. Jag märker det på Instagram där jag möter många kollegor som tycker att det är perfekt att via kontot komma i gång digilogt. Jag upplever att arbetssättet är på gång och även under utveckling. På jobbet har vi workshops och IT-terapi, som jag håller i, där vi kan lära av och inspirera varandra.

Valfritt verktyg

Vad tycker eleverna om undervisningen?

– Att den är rolig och motiverande, även om de inte använder just det ordet. Eleverna kan tycka att det är skönt att kunna välja det som motiverar dem just nu, och att få använda valfritt verktyg för uppgifterna. Eleverna får vara med och påverka hur vi ska jobba med de olika arbetsområdena.

– Jag har mål- och genomförandeplanscher där eleverna kan lägga in sina önskemål om just genomförandet. Målen är de samma, men vi har olika vägar att nå dem. Sedan har eleverna inflytande genom valen jag nämnde tidigare, om hur man vill jobba och på vilket sätt man vill redovisa kunskapen.