Så jobbar du med korsord i undervisningen

Att skapa korsord som en del i undervisningen faller under kategorin Differentierade uppgifter, uppgifter som passar alla elever och där det inte bara finns ett rätt svar.

Ann-Margréth Jonsson är legitimerad lärare och undervisar nyanlända elever i bland annat SO, engelska och svenska som andraspråk i åk 6–9 på Häggvallskolan på Tjörn. Hon ansvarar för att organisera undervisningen för nyanlända eleverna och fungerar som stöd när de deltar i ordinarie undervisning.

– I mitt uppdrag som central förstelärare i kommunen fokuserar jag på det språkutvecklande arbetet och då med särskilt fokus på nyanländas lärande.

”Älskar att jobba i förorten”

Korsorden och ordflätor är en återkommande, om än tidskrävande, uppgift. Eleverna får plocka ut ett antal ord de upplevt som svåra i en engelsk text, fläta ihop dem och därefter skriva ledtrådar.

För att få godkänt krävs inte mer än att ledtråden är en översättning av ordet. För att få högre betyg krävs större ambition som synonymer eller ännu hellre kluriga ledtrådar.

Ann-Margréth Jonsson har lång erfarenhet av arbete i socioekonomiskt ansträngda områden. Före Häggvallskolan jobbade hon många år i Biskopsgården.

– Jag älskar att jobba i förorten. Jag känner att jag verkligen gör skillnad. Eleverna är i större behov av kunskap om samhället än elever i mer besuttna områden och de vill verkligen förstå. De har så starka framtidsdrömmar och kämpar, och de vet att skolan gör skillnad.

Arbetat med korsord i 20 år

Den andra modellen av korsord Ann-Margréth Jonsson använder sig av kallar hon ”skärmkryss”. Här jobbar eleverna två och två med färdiggjorda ordflätor i olika ämnen. Elevparet placeras på var sin sida av en skärm och ska sedan med egna ord förklara för sin kompis vad den ska skriva i sina rutor – utan att säga rätta ordet, så klart.

Tekniken är beprövad. I 20 år har Ann-Margréth Jonsson drillat sina elever med korsord som ett redskap.

– Det har visat sig vara ett effektivt sätt att få eleverna att förstå vad orden betyder och det är samtidigt en stor utmaning. De knåpar och sliter för att få ihop det. Eleverna är så intelligenta; det är bara språket som är hindret. Med korsorden får eleverna använda andra synapser än vid traditionell glosträning.

5 TIPS FÖR KORSORD I UNDERVISNINGEN

Olika typer av korsord

Börja med att visa eleverna olika typer av korsord och hur de är uppbyggda. Eleven väljer ut 10–15 nya/svåra ord ur en text ni arbetar med. Poängtera att det ska vara ord eleven inte kan så att hen lär sig nya ord och begrepp. Eleven väljer ett långt ord som får bli utgångspunkten att bygga kring. Skriv ordet lodrätt. Använd gärna ett storrutigt pappersark som man oftast använder i matematik för lågstadiet.

Det långa lodräta ordet

Eleven fyller i det långa lodräta ordet. De flesta orden ligger vågrätt och numreras så att det går att hänvisa ledtrådar till orden längre ner på pappret.

När eleven skrivit klart orden brukar jag säga att de nu gjort facit.

Eleven väljer själv nivå

Under själva korsordet ska de nu välja vilken nivå de vill lägga sig på. Om de vill satsa på ett högre betyg ska de skriva synonymer eller förklaring på undervisningsspråket (engelska synonymer om det är engelska som undervisas). Vill de klara E-nivå ska de översätta till svenska. Använder man korsord för att lära ut svenska till nyanlända kan eleven i stället översätta till sitt modersmål för E-nivå.

Renskriving av korsordet

Gör en kopia när eleven kommit så här långt. Då har du facit för senare rättning. Eleven renskriver korsordet genom att ta ett nytt rutat ark. Där ritar eleven bara linjer runt rutorna som ska innehålla orden – inga ord i krysset alltså – däremot ska det finnas siffror framför de vågräta orden och ovanför de lodräta orden. Siffrorna används för att koppla ledtrådarna rätt.

Korsorden lämnas in

Eleven sparar facit som hen läser på. När det är dags för läxförhör (glosförhör) delar du ut korsorden. Eleven fyller i och lämnar in. Vill du kan även eleverna rätta sina egna eller varandras korsord. Eleverna har nu lärt sig hur ordet stavas eftersom de måste vara noga med antal rutor och att orden ska passa in i ett eller flera andra ord.

Eleverna har också fått fundera över och välja vilken förklaring de ska ha utan att använda själva ordet/glosan. Det kräver en del tankeverksamhet med andra ord. Många tycker också att det här är ett roligare sätt att lära sig på och glömmer nästan att de faktiskt tränar ord och dess betydelse.