Ny rapport: ”Tusentals lärarjobb rinner ut i vinst”

De största friskolekoncernerna har ungefär 35 procent av friskolemarknaden. I sin uppdaterade rapport (den första skrevs 2018) framhåller journalisten Kent Werne också att nästan fyra femtedelar av friskolepengarna gick till vinstdrivande aktiebolag 2020. Det kan jämföras med hälften för 20 år sedan.

– Det handlar om tusentals lärarjobb, eller personer som hjälper elever att uppnå målen, som rinner ut i vinst. När rapporten presenterades på ett seminarium i onsdags tog jag också upp att många friskolor har dålig tillgång till skolbibliotek och lägre andel studie- och yrkesvägledare, säger Svante Tideman.

Rapportförfattaren skriver att vinstdriften i skolan undergräver både mångfald och valfrihet. Att i stället för ett stort utbud och räckvidd domineras marknaden av några få aktörer som koncentrerat sin verksamhet till storstäder. Han noterar att fyra av tio friskolelever, 147 000, går i de fem största skolkoncernernas skolor. Skillnaderna i lärartäthet mellan vinstdrivande aktörer och kommunala skolor består sedan förra rapporten utgavs 2018.

”Proppen gick ur”

– Debatten från 1991 handlade om tanken att friskoleverksamheten skulle bli småskalig med pedagogiska alternativ. Men när beslutet i mitten av 1990-talet fattades om att friskolorna skulle få full kostnadstäckning gick proppen ur. Då fanns plötsligt ganska stora möjligheter att tjäna pengar på skolan, säger Svante Tideman.

Kent Werne säger till Skolvärlden att koncernskolorna utmärker sig mest, jämfört med fristående skolor generellt.

– För att skapa en vinstmarginal måste man skära ned på olika typer av kostnader, och lönekostnaden utgör en stor del. Man fyller klasserna och anställer så få lärare som möjligt. Trenden pekar uppåt, det finns inga tecken på att den vinstdrivande andelen skolor skulle minska. De ideella aktörerna har svårt att konkurrera på den här marknaden.

Han hävdar att Sverige fått en till stora delar vinstdriven skolindustri, och att visionen om att fristående glesbygdsskolor skulle poppa upp överallt inte infriats.

– De flesta glesbygdskommuner har inga friskolor i dag. Det här är ett storstadsfenomen, mest koncentrerat till Stockholms-regionen.

Större elevunderlag

Svante Tideman kallar det också för ett storstadsfenomen, och förklarar att många mindre skolor köpts upp av de stora koncernerna:

– Det finns ett större elevunderlag i städerna och det är lättare där att bedriva stordrift. I tätbebyggda områden är det enklare att få ett elevunderlag som passar verksamheten bättre. Andelen elever i fristående skolor på gymnasiet ökar. Siffran stod stilla ett tag, fram till 2018, men har fått fart igen. Det verkar inte minska på något sätt, utan snarare accelerera.

LR har ett kongressbeslut på att aktiebolag ska fasas ur det svenska skolsystemet, alltså inte finnas kvar som driftsform.

– Vi vill ha ett förstatligande av svensk skola, friskolor ska finnas men i andra driftsformer. Staten ska stå för finansieringen av alla skolor.

”Ohållbart på sikt”

Har Sveriges Lärare goda möjligheter att få igenom ett förstatligande av skolan?

– Vi är eniga om att verka för ett kraftigt ökat statligt ansvarstagande, främst att staten tar över huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet. Det nya stora facket är emot aktiebolag som driftsform för skolan, det är ohållbart på sikt. Förhoppningsvis får vi större möjligheter att driva frågan med cirka 320 000 medlemmar i ryggen.

Hur ser ni på konkurrensen om eleverna som många menar leder till betygsinflation?

– Det är ett antal punkter vi är kritiska till när det gäller skolmarknaden. Först och främst så rinner pengar, uppenbarligen miljarder, som är avsatta för skolan ut ur systemet. Det blir sämre likvärdighet. Man har lite lägre löner och lärartäthet, lite större betygsinflation, sämre tillgång till bibliotek och ofta specialsalar och idrottssalar.

Kent Werne menar att många friskolor aktivt söker sig till områden där elever är ”lättutbildade”. Det handlar om områden med en hög andel akademikerbarn.

–I sin marknadsföring i olika typer av urvalssystem som man har blir det en snedvriden sortering. Friskolorna får en mycket högre andel barn vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. Det här spär på segregationen, det har inte bara med det fria skolvalet att göra, utan det är också själva driftsformen som spelar roll. Vi rör oss bort från visionen om mångfald.

”Skapar inga buffertar”

Utvecklingen skapar i sin tur osäkerhet, säger han.

– När man jagar vinst skapar man inga buffertar utan snarare delas det ut pengar ur systemet, det försvinner skattepengar. I jakten på vinst finns alltid risken att det tummas på kvaliteten. Kringresurser, som exempelvis specialpedagoger, på skolan drar man ned på.

Avslutningsvis manar Svante Tideman till en mer sansad skoldebatt.

– Den är väldigt uppskruvad i dag. Det spelar ingen roll vilket parti man tillhör, alla måste sätta sig ner och diskutera och lösa det här. Precis som LR anser svenska folket att det inte ska vara stora vinstutdelningar från skolföretag.