Lotta Edholm om timplanen: Skolorna får tid att förbereda sig

Flera ämnen i grundskolan har fått ett utökat centralt innehåll med de nya kursplanerna. För att ge lärarna möjlighet att handskas med den stoffträngsel som präglar framförallt SO- och NO-ämnena var den ursprungliga tanken att en ny timplan skulle börja gälla samtidigt som de nya kursplanerna infördes höstterminen 2022.

Efter flera turer presenterade Skolverket därför sitt slutgiltiga förslag för en ny timplan för den dåvarande regeringen i mars 2021. I det förslaget var elevens val borta och de timmar som frigjordes skulle istället läggas på SO- och NO-ämnena. Även bild, musik och hem- och konsumentkunskap föreslogs få något fler timmar.

Historielärarnas vädjan

Sedan var det tyst i ett helt år innan det i mars 2022 stod klart att den nya timplanen inte skulle införas samtidigt som nya läroplanen, Lgr22, trädde i kraft.

– Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet, men en ändring kommer inte kunna genomföras till höstterminen 2022 som Skolverket föreslog i sin redovisning, meddelade dåvarande skolministern Lina Axelsson Kihlblom (S), utan att kunna precisera varför beslutet dröjt.

Att lärare i flera ämnen det här läsåret tvingas handskas med ett utökat centralt innehåll utan att få mer undervisningstid till sitt förfogande är något som fått bland annat historielärarna att reagera.

I november 2022 skickade Historielärarnas förening en vädjan till nya skolministern Lotta Edholm (L) där de bland annat skrev:

”Det faktum att beslutet om den efterlängtade (och till Lgr22 tillhörande) revideringen av grundskolans timplan dröjer, skapar oro bland våra medlemmar. Vi i Historielärarnas förening vill därför med detta brev åter understryka betydelsen av att Skolverkets förslag till timplan verkställs snarast.”

”Hade kunnat ske i augusti 2023”

Dagen före julafton 2022 kom beskedet från regeringen att den nya timplanen inte kommer att införas förrän till höstterminen 2024. I regeringens förslag står det bland annat att nya timplanen ”bör träda i kraft så snart som möjligt för att skapa bättre förutsättningar för alla elever att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Ändringar som dessa bör införas inför ett nytt läsår, och då är ett ikraftträdande möjligt tidigast inför läsåret 2024/25, dvs. den 1 juli 2024.”

Att lärarna tvingas undervisa utifrån nya kursplanerna fast med befintliga timplanen i ytterligare 1,5 läsår förklarar skolminister Lotta Edholm (L) så här i en intervju i DN:

– På det här sättet får skolorna tid att förbereda sig. Hade vi snabbat på processen hade det kunnat ske i augusti 2023, men då hade skolorna bara haft veckor på sig för förberedelser inför skolstarten.

Till Skolvärlden skriver Lotta Edholm i ett mejl:

– Att se till att det blir mer undervisningstid i de ämnen som har mycket centralt innehåll var en prioritering för mig när jag tillträdde. Därför skickade jag ut förslaget om att avskaffa elevens val på remiss redan efter två månader. Den förra regeringen hade ett och ett halvt år på sig att göra detsamma. Det är anledningen till att själva införandet nu dröjer till 2024.

• Den här texten publiceras även i Läraren. Vill du veta mer om din nya fackliga tidskrift, läs här.