Lärarna i stor undersökning: Stöd sätts fortfarande in för sent
Stöd och anpassningar Nästan varannan lågstadielärare anger att skolledningen inte anpassat verksamheten för den åtgärdsgaranti som ska se till att elever får rätt stöd tidigt, visar en ny undersökning.
I den första stora lärarundersökningen av åtgärdsgarantins effekter svarar 1 000 lågstadielärare på hur garantin har påverkat i praktiken. Åtgärdsgarantin, eller läsa-skriva-räkna-garantin som den ofta kallas, infördes av regeringen i juli 2019. Enligt den ska lärare bland annat kartlägga elevers språkliga medvetenhet och matematiska tänkande redan från förskoleklass, kopplat till krav på anpassade stödåtgärder när behov upptäcks.
Bilden som målas upp i Lärarnas Riksförbunds rapport ”Lågstadielärarna om åtgärdsgarantin” är ett misslyckande. En stor del av skolorna jobbar inte aktivt med saken, och bristen på relevant personal som speciallärare gör att det ofta är svårt att leva upp till en åtgärdsgaranti i praktiken.
– Det är väldigt tråkigt att se de här resultaten. Om det nu inte har hänt någonting på de två år som gått sedan beslutet fattades så har det under tiden gått elever i skolan som inte fått hjälp och stöd. Elever har rätt till hjälp av en speciallärare enligt lagen. Syftet med åtgärdsgarantin är ju att sätta in stödet tidigt, och att det är rätt stöd som ges. Om det inte sker i praktiken så har man inte genomfört den här reformen, säger Sara Svanlund, vice ordförande LR.
Hon menar att ansvaret för det ligger på huvudmännen.
– Huvudmännen fick både resurser och ett extra år på sig att förbereda för det här. Nu med den här undersökningen ser vi hur resultatet ser ut hittills, ingen behöver gissa längre. Och nu har huvudmännen ett ansvar att komma till rätta med det som inte fungerar, säger hon.
LR trycker i rapporten på att fler speciallärare måste både utbildas och anställas. Enligt förbundets beräkningar behövs 5 000 ytterligare speciallärare i skolan för att alla elever ska kunna få det stöd de har rätt till. Det blir tydligt i undersökningen att lågstadielärarna upplever att även de själva får för lite stöd. Framför allt fattas det speciallärare, men även elevassistenterna skulle behöva bli fler för att kunna avlasta lärarna.
LR föreslår även att man tar fram en nationell maxgräns för klasstorlek.
– Det finns en utredning som är ute på remiss som handlar om nyckeltal för elevhälsan, alltså hur många elever exempelvis en skolpsykolog eller skolsköterska kan ansvara för. Det tycker vi också borde finnas för speciallärare, specialpedagoger och lärare, säger Sara Svanlund.
Undersökningen är genomförd av PFM Research på uppdrag av Lärarnas Riksförbund.
Rapporten i korthet
- 47 procent av lågstadielärarna svarar att skolledningen inte anpassat verksamheten för garantin.
- 58 procent uppger att stödinsatser oftast inte sätts in i rätt tid.
- Lika många svarar att stödinsatserna inte är tillräckligt omfattande i relation till elevernas faktiska behov.
- 70 procent av lågstadielärarna i undersökningen uttrycker en brist på lärarassistenter.
- En omfattande satsning på utbildning och anställning av speciallärare. Se över lön och arbetsvillkor i syfte att göra det attraktivt för lärare att vidareutbilda sig.
- Inför nyckeltal för speciallärare och specialpedagoger i grundskolan och låt dessa nyckeltal variera beroende på stadium och elevsammansättning.
- Inför nyckeltal för gruppstorlekar i låg- och mellanstadiet, då forskning visat att en sådan reglering/begränsning av grupperna har gynnsam långvarig effekt på pedagogiska resultat.
- En översyn av klasslärarnas arbetssituation i lågstadiet med en beredskap att anställa lärarassistenter i betydligt större omfattning än vad som är fallet idag.
