Läraren: ”Svårt att anpassa undervisning för 30 elever i en klass”

Hon svarar både ja och nej på frågan om hon blir förvånad över att 24 av 29 skolor inte anpassar undervisningen tillräckligt för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling.

– Det här landar i erfarenhet, vilka typer av elever du stött på, och lärarens förmåga att göra ett smörgåsbord av undervisningen. Kalla den differentierad eller anpassad. Vi är i ett läge där många lärare sitter med 30-grupper.

Karin Boberg räknar upp barn som är på gränsen mellan grundskola och grundsärskola i ena änden, i andra änden särbegåvade elever som har behov av att få undervisning på exempelvis gymnasienivå, och de snabba och kvicktänkta.

– Bara det är tre grupper.

Triggas i gång

Skolinspektionen poängterar att undervisningen i högre utsträckning måste anpassas för elever i framkant. Hur ser du på det?

– Vårt uppdrag kanske behöver bli tydligare, det slutar inte med att en elev uppnått godkänt även om det är det primära. Vi borde bli bättre på att jobba med de stora frågorna som kan vara lite obekväma som pedagog, du har inte alltid svaren, men som triggar i gång dessa elever.

Hon tar ett eget exempel från sin pågående undervisning om andra världskriget i en klass 9.

– Vissa kan fantastiskt mycket om det redan från början. Kasta då i stället ut öppna frågor som ”hur påverkar världskrigen oss i dag?”, eller ”vad har fotbolls-VM med freden 1945 att göra?”. Då händer det saker och den som har tämligen lätt för sig i skolan börjar fundera.

”Inte i blickfånget”

Myndigheten varnar för följderna om inte skolorna främjar elevernas lust att lära i de tidigare årskurserna. Att understimulerade elever kan bli störande i klassrummet.

– Eller ännu värre hemmasittare. Eleverna har inte valt att gå till skolan. Men jag vill komma tillbaka till skolans organisering, med 30 elever och en pedagog. Har man tur finns någon typ av resursperson men den är oftast knuten till en utåtagerande elev. Finns det en elev som presterar väldigt bra utan att göra något större väsen av sig hamnar den inte i blickfånget, säger Karin Boberg.

Vad tänker du om att skolorna har svårigheter med att identifiera dessa elever?

– Det kan vara svårt att veta när du inte vet vad du ska leta efter. Du kan ha en högpresterande elev som inte upplever några bekymmer och är ganska nöjd, och ha en högpresterande elev som är understimulerad men inte uttrycker det. Det här är ett område där vi inte riktigt vet hur frågeställningen ska lyda.

”Avancerad tankeverksamhet”

Skolinspektionen menar att med rätt stimulans skulle eleverna kunna prestera på hög nivå, men i stället upplever en del undervisningen som enformig och riskerar att bli störande eller passiva.

– Jobbar man med yngre barn är det knepigt eftersom de kanske inte kan sätta ord på det. Är det dessutom ett barn som sitter och presterar i klassrummet är det först över tid du kan se om eleven gått från att vara aktiv till passiv. Det är en avancerad tankeverksamhet att identifiera om det beror på understimulans. Utåtagerande elever är så mycket lättare att upptäcka.

– Men tänk på att servera differentierad undervisning på lektionerna. Det är något vi pedagoger kan. Våga släppa kontrollen i svaren och uppgiftens utformning är mitt spontana recept.

Vägt tungt

Hur ser du på så kallade ”elitskolor”?

– Vissa elever behöver ett mindre sammanhang och det tycker jag vi har varit eller är dåliga att ge. Tanken att alla ska vara i samma sammanhang har vägt tungt och att vi pedagoger ska anpassa enskilde individens undervisning i stället. För de flesta elever fungerar det alldeles utmärkt med anpassningar och differentieringar men inte för alla. Att kunna ge vissa elever möjlighet till mindre sammanhang måste bli en enklare väg än idag.

– Att däremot skapa ”elitskolor” för exempelvis särbegåvade eller elever i ”framkant” blir nog inte så bra. Inte som en generell lösning, men kanske för vissa såklart. Att man kan mycket inom ett ämne betyder inte att man alltid är allsidigt kunnig. Ibland kan det även få sociala konsekvenser om man presterar på gymnasienivå som tioåring men kanske har svårt att skaffa vänner.