Forskarna: Testa elever för varaktig kunskap

En klassisk utmaning för lärare är att inte bara förmedla information på ett begripligt och intresseväckande sätt, utan att också få eleverna att komma ihåg informationen. Att dessutom lyckas nå ut till alla elevgrupper är ännu en utmaning där spannet mellan elever kan vara stort, både kognitivt och personlighetsmässigt.

Genom att använda testbaserat lärande kan pedagogen uppnå goda resultat när det gäller båda dessa utmaningar. Det menar Umeåprofessorerna Bert Jonsson och Lars Nyberg som nyligen givit ut boken ”Testbaserat lärande – att stärka inlärning och minne” (Natur & Kultur). I boken beskriver de vad testbaserat lärande är och ger råd om hur man kan implementera metoden i skolans värld.

– I grund och botten handlar det om att öva på att hämta information från långtidsminnet redan under inlärningsfasen, säger Bert Jonsson.

Genom ett flerårigt tvärvetenskapligt forskningssamarbete har Bert Jonsson, som har en bakgrund inom psykologin, och Lars Nyberg, som kommer från den neurofysiologiska disciplinen, vunnit insikter om de mekanismer i hjärnan som gör processen så effektiv.

– Vi har sett i våra hjärnavbildningsstudier att processen att gräva fram information från långtidsminnet skapar tydligare minnesspår. När processen dessutom görs flera gånger så stärks representationsområden i bakre delen av huvudet där långtidsminnet sitter, samtidigt som aktiviteten i frontala delarna av hjärnan drastiskt minskar. Man kallar det för att informationen konsolideras, den flyttar sig från de främre till de bakre delarna, till långtids-minnet.

Han förklarar att de flesta andra metoder går ut på att man kodar in information i eleverna och hoppas att de senare, till exempel vid ett prov, kan plocka ut den. I testbaserat lärande ska i stället information både kodas in och plockas ut från hjärnan under själva lärandeprocessen. På så sätt genereras kunskap mer effektivt och den befästs i elevernas långtidsminne.

Studier visar att den tydligaste effekten ligger vid tre till fyra framplockningar.

Hur gör man då, om man som pedagog vill använda sig av testbaserat lärande och därmed öka kunskapsnivån hos alla sina elever?

Ett sätt är att efter att man gått igenom ett område, be eleverna att var och en försöka återberätta området för sig själva.

– I stället för att själv som pedagog summera det man gått igenom, och därmed fortsätta stoppa in information i eleverna, så kan man avsluta lektionen med att be alla elever att skriva ner allt de kommer ihåg ifrån genomgången. De tvingas då allihop att plocka ut information från sina hjärnor, förklarar Bert Jonsson.

För att göra metoden effektiv betonar Bert Jonsson vikten av att eleven får direkt återkoppling på vad som saknades. Vid en gemensam summering i grupp ser var och en tydligt vad han eller hon missat i sin egen summering och denna viktiga återkoppling driver kunskapen uppåt. Nästa lektion kan man starta på samma sätt och be dem skriva ner vad de kommer ihåg från förra lektionen.

Umeåprofessorerna Bert Jonsson och Lars Nyberg. | Foto: Umeås universitetsfotograf

Ett annat sätt att använda testbaserat lärande är att lägga upp ett frågebatteri i ett system som kanske redan finns på skolan och med vilket eleven kan testa sig själv. Man kan utforma testet på liknande sätt som ett vanligt prov, men det viktiga är även här att det ger omedelbar återkoppling så att eleven får veta hur det går. Vanliga glosövningssajter är bra och enkla exempel på testbaserat lärande. Frågekort med svaren på baksidan fungerar också bra, menar Bert Jonsson.

– Lyckas eleven plocka fram kunskapen inte bara en, utan några gånger, så ökar sannolikheten att han eller hon kommer ihåg den länge. Studier visar att den tydligaste effekten ligger vid tre till fyra framplockningar. Sedan blir det lite av en platå.

Bert Jonsson menar att forskning har visat att man skall sprida ut de här framplockningstillfällena med ökande mellanrum för att få störst effekt på långtidsminnet. Ett misstag man ofta gör är att man tror att kunskapen sitter när eleven visat sin kunskap en gång. Men glömskekurvan är ganska brant.

– I skolan kan man förslagsvis låta eleverna repetera dagen efter och sedan kanske vänta i två dagar innan man låter dem plocka fram kunskapen igen. Efter en vecka gör man det ytterligare en gång.

Det finns ingen bra inlärningsmetod som saknar kognitiv ansträngning.

Boken Testbaserat lärande skriven av Bert Jonsson och Lars Nyberg. | Foto: Natur&Kultur

Gruppdiskussioner är exempel på en metod som inte gagnar alla utan främst de elever som tycker om att diskutera och problematisera. Studier har visat att dessa elever kan mycket mer efteråt, medan de elever som sitter tysta missgynnas och lär sig inte lika mycket. En viktig anledning är, menar Bert Jonsson, att de tysta eleverna bara tar in information men plockar inte ut den. I testbaserat lärande ska inte bara en elevgrupp, utan alla elever, öva på att hämta information från långtidsminnet.

– Det som är uppmuntrande med testbaserat lärande är att vi ser i studier att alla elever gynnas lika mycket oavsett vilken kognitiv förmåga, personlighet, eller lust att diskutera de har.

Metoden är alltså både bevisat effektiv och enkel att utforma, men utmaningen med den är att den kan kännas lite jobbig för eleverna i början. Genom den direkta återkopplingen blir de omedelbart medvetna om vad de inte kan, vilket är en insikt som många upplever som obekväm. Dessutom krävs, precis som för alla bra inlärningsmetoder, en kognitiv ansträngning.

– Det finns ingen bra inlärningsmetod som saknar kognitiv ansträngning. Som lärare är det nog bra att börja i det lilla och sedan bygga på allteftersom. När eleverna väl kommit över tröskeln så går det mycket lättare. Det är lite som Ingemar Stenmark sa: ”Ju mer jag tränar, desto mer tur har jag”, säger Bert Jonsson.