Forskare: ”Lärare effektivare än AI”

Risken för fusk har fått staden New York att förbjuda verktyget ChatGPT i skolorna. Men Peter Parnes, professor i datavetenskap vid Luleå tekniska universitet, menar att det är fel väg att gå. Han ser verktyget som ett komplement i inlärningen, mer mot att motivera till kunskap än att tillhandahålla den.

Peter Parnes vill inte prata om revolution.

– Men det kommer att ändra lärarens och elevens roll: hur lär vi oss? Du får ett verktyg som kan hjälpa dig med förslag till lektionsplaneringar, skapa material, presentationer och texter och förslag på övningar, säger han.

”Ett demokratiproblem”

Microsoft satsar också på att integrera verktyget i vanliga program, lite på samma sätt som rättstavningen fungerar idag. Men det kommer också att kosta.

– Verktygen är enormt dyra att sätta upp, det krävs så enormt mycket data, och det är ett fåtal aktörer som har möjlighet. Det är inte bara ett likvärdighetsproblem, utan ett demokratiproblem, säger Jonas Ivarsson, professor i informatik vid Göteborgs universitet.

Han är fascinerad över att samtalet om ChatGPT mest har handlat om riskerna.

– Vi måste fortfarande lära oss saker och bli bättre och jag tror att en lärare är mer effektiv på att göra det än AI. En människa har ändå förståelse för en annan människas unika villkor, vad det är att vara en kropp, att vara ledsen, empati. Allt det som det innebär att vara människa. Utifrån det kan man förstå vad eleven behöver. Där är inte AI-systemen idag, säger han.

”Hur förhåller man sig kritisk?”

Hittills har diskussionen till stor del handlat om risken för fusk.

– Examination har haft stort fokus på bedömning och rangordning och då skapar man ramarna: man kan fuska med detta. Ställer man om fokus till att lära oss saker och utveckla kompetenser så finns det inget utrymme för fusk. Varför ska man fuska när man vill kunna något? Fuskar gör man om man egentligen inte bryr sig, säger Jonas Ivarsson.

Men ChatGPT väcker också starka känslor.

– Vi har en idé om att texten är en del av oss själva, vi formar vilka vi är genom att lära oss läsa och skriva. Det är en central del i tillblivelsen av den moderna människan och utvecklingen av skolan handlar om texten och avancerade texter. Det är väl något hotande i det. Vi var ju de enda som behärskade de sofistikerade sättet att tänka, att strukturera meningar, säger Jonas Ivarsson.

Ingen av professorerna ser New York-förbudet som en lösning.

– Hur gör man det produktivt och ändå förhåller sig kritisk? Det behöver skolan fundera på, och ta med verktygen. De kommer på alla plan: Bilder, texter och programmering, säger Jonas Ivarsson.

• Den här texten publiceras även i Läraren. Vill du veta mer om din nya fackliga tidskrift, läs här.