Expertens kroppsknep: Så utvecklar du ditt ledarskap

John Steinberg, fil.dr i pedagogik, är aktuell med den nya boken ”Lärarens kroppsspråk – ledarskap i klassrummet 2”.

I boken belyser han kropps­språkets kraft genom att dela med sig av olika övningar som kan göra stor skillnad för arbetsron i klassrummet genom att man som lärare använder kroppsspråket på ett medvetet sätt.

– Jag ville skriva en bok om kroppsspråket därför att det är en av sakerna som påverkar starkast hur man uppfattas. Att gå in i ett rum med 28 elever och få det hela att fungera – det kräver sin man och kvinna. Det är en konstform. Lärare i klassrummet är som artister på scen.

Men ändå finns det på lärarutbildningarna i dag nästan ingen information om kroppsspråkets påverkan, påpekar John Steinberg.

– Pedagoger i dag är mer beroende av att få förtroende och då är frågan: Hur får man det? I dag får man inte längre förtroende och respekt bara för sin lärartitel och auktoritet, utan man får det på grund av sin relation med eleverna och att de känner att man vill dem väl, säger han och fortsätter:

– Man brukar säga att 80 procent av kommunikationen är icke-verbal, det finns rätt stor enighet i forskningen om det. Det betyder att tonfall, tempo och gester har viss betydelse. Det är jätteviktigt i dag som lärare att vara medveten om hur man uppfattas när man kommer in i ett rum, var man står, rörelsemönster i rummet och hur man positionerar sig. Allt har betydelse för hur eleverna bildar en uppfattning om vem du är, vad du vill och om det går att samarbeta med dig.

Du nämner exemplet med att ”gå in i ett rum med 28 elever”, nu kan det bli vanligare att klassrummen är digitala i vardagen. Hur ser du på vikten av kroppsspråket i dessa tider?

– Det är viktigare än någonsin. Se bara hur de uppträder i tv-rutan när det är en nyhetssändning. Personernas kroppsspråk påverkar om du som tittare stannar kvar och fortsätter titta eller om du har förtroende eller inte. Lärare skulle vinna mycket på att studera bitar som rytm i språket, hur du använder pauser, intonation och ögonen – precis som ett nyhetsankare.

Boken består av olika experiment där lärare uppmanas att pröva sig fram till vad som ger effekt. Ett exempel är i en situation när en lärare befinner sig i klassrummet, gör en instruktion och sedan säger till eleverna: ”Varsågoda och sätt igång”.

– Det är vanligt att man då sätter igång sig själv och går ut i gruppen. Pröva att peka på tavlan i fem-tio långa sekunder för att betona att ”här är instruktionerna” och ”nu är det dags att börja”. Om du omedelbart går ut i gruppen kommer flera än som behövs att vänta på dig, räcka upp handen direkt och fråga: ”Vad ska vi göra?”. Du vill att eleverna ska bli mer självständiga och att peka på var de kan hämta information hjälper.

John Steinberg ser ett mönster kring lärares kroppsspråk när han har besökt olika skolor och observerat lärare i klassrummen.

– Då har jag tittat på varför vissa lärare får förtroende och lyckas med att skapa ett bra klassrumsklimat och varför andra lärare inte lyckas med det. Kroppsspråket ger bara en förklaring bland många, men jag är övertygad att vi underskattar dess betydelse.

Vad ser du för fler konkreta exempel på hur man blir en bättre ledare med hjälp av sitt kroppsspråk?

– Det kan handla om hur man positionerar sig i rummet och att man intar sin scen. Som lärare är det bra att utnyttja scenen och olika platser när du vill förmedla olika budskap. Det kan vara att du håller inledningen på en plats och att du har en ”tillsägelse­plats” någon annanstans i rummet. Det finns en större sannolikhet att eleverna kommer ihåg det du förmedlar om du tänker på hur du utnyttjar rummet och din scen.

Du likställer gärna läraryrket med att vara en artist på scen. Nu när artisterna kanske får en ”ny publik” till höstterminen, alltså nya klasser – vad är bra att tänka på, i användandet av kroppsspråket, i mötet med nya elever?

– Jag brukar visa ett exempel: ett videoklipp där en lärare går i skolkorridoren i fyra sekunder. Sedan stoppar jag filmen och frågar åhörarna: Vad förmedlar den här människan för budskap med sin gångstil? Jag menar att det syns klart och tydligt att läraren signalerar ”här ska det hända grejer” och att ”nu sätter vi igång”, säger John Steinberg.

Budskapet syns tydligt i kroppsspråket, tillägger han.

– Så eleverna som ska träffa sin nya lärare börjar då tänka ”här har vi en som har kontroll, som vet vad hon vill och inte släpper taget”. Så redan i korridoren innan man pratar med eleverna sätter läraren tonen. Även om man inte har sagt ett ljud, så förmedlar man ett budskap. Hemligheten sitter i detaljerna.