Efter kritiken: Ingen sammanslagning av svenskämnena

Förra året fick Skolverket i uppdrag av regeringen att se över skolans svenskämnen. Syftet var att alla elever ska få bättre förutsättningar att utveckla sina kunskaper i och om det svenska språket. Som Skolvärlden rapporterade i början av december höjdes farhågor om att Skolverket skulle föreslå att svenska och svenska som andraspråk slås samman. Både LR och Svensklärarföreningen är starkt emot en sådan reform och menar att det skulle gå emot den samlade forskningen.

– Som så många gånger förr handlar det om politik, men man får inte blanda ihop integration med språkpedagogiska frågor, sade Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen.

Robin Smith som är gymnasielärare i svenska förklarade att professionen inte tror på en sammanslagning. Han spekulerade i att integrationsintentioner låg till grund för tankegångarna.

– Det är berömvärt i sig. Men däremot finns en risk att man på grund av behovet av att förbättra eller snabba på integrationen väljer att göra det på ett sätt som möjligtvis kan ha fungera i teorin men som i den verklighet som råder ute på skolorna leder till en fullständigt ohållbar situation för både lärare och elever i undervisningssituationen, säger han i dag.

”Mer gediget kunskapsunderlag”

Skolverket har nu landat i att svenska som andraspråk bör kompletteras med en ny grundläggande del för nybörjare. Den ska leda till att fler elever lär sig svenska och når målen i skolan. I sitt förslag skriver myndigheten att man avser att ”i frågan om ett nytt gemensamt svenskämne anser Skolverket att det behövs ett mer gediget kunskapsunderlag för att kunna lägga ett sådant förslag”.

– Det svenska språket är nyckeln in i samhället och till arbetsmarknaden. Men i dag är det allt för få elever som når målen i svenska som andraspråk. Frågan är angelägen. Flera av våra förbättringsförslag kan genomföras relativt omgående medan andra åtgärder är mer långsiktiga, säger undervisningsrådet Helena Karis, ansvarig för Skolverkets översyn.

Skolverket noterar i sin rapport att det för den som är nybörjare i det svenska språket kan vara svårt att hänga med i undervisningen i svenska som andraspråk, att den är på för hög nivå. Man konstaterar också att det kan skapa organisatoriska utmaningar på skolorna när grupperna blir för varierade. Skolverket vill därför att kursplanen i svenska som andraspråk kompletteras med en grundläggande del för att nybörjarelever ska få undervisning utifrån sina egna förutsättningar.

”Får inte isoleras”

– Att något måste göras och att det inte fungerar eller inte är tillräckligt, där är vi överens. Flera av förslagen verkar vettiga och intressanta, inte minst att lärare utanför svenskämnet ska få vara med och bidra och få utbildas i andraspråksundervisning. Vi språklärare har länge efterlyst att språkundervisning inte får isoleras till enbart språkundervisningstimmarna, utan är en angelägenhet för alla. En vettig integrationssatsning, säger Robin Smith.

Tror du att Skolverket lyssnat på kritiken?

– Det tycker jag att man kan säga. Skolverket har konstaterat att tiden för ett gemensamt svenskämne inte är mogen, och att man vill följa upp och utvärdera det här. Det är positivt. Men vad som oroar mig är att när man läser mellan raderna tycks ändå en vilja finnas att fullfölja en sammanslagning vid ett senare tillfälle.

Han betonar att han själv inte är SVA-lärare och därför vill vara försiktig med att uttala sig mer ingående om att komplettera SVA med en ny grundläggande del för nybörjare.

– Men det jag kan säga är att det finns behov av förbättring och vi får hoppas att detaljerna i förslaget verkligen leder till det. Att inte slå ihop svenska och svenska som andraspråk är jättebra, men jag hade hoppats att man skrotat tanken helt. Det verkar som att Skolverket inte riktigt har övergett förslaget.

”Oerhört stark skepsis”

Robin Smith vill också peka på en svårighet. Han menar att oavsett vad forskningen säger så handlar frågan också om skolans styrning.

– Den förfogar inte Skolverket över här. Man kan lägga ett utökat uppdrag i form av ett gemensamt svenskämne och sedan antyda att det måste skjutas till resurser. Men som skolan styrs i dag har professionen, på väldigt goda grunder, en oerhört stark skepsis till att det ska landa väl därute. Det brukar nämligen rasa ner i knät på den enskilda läraren som står med en blandad klass med många desperata och skriande behov som läraren varken har tid eller resurser att bemöta.