Deras bok ska göra lärare till bättre ledare

Det första mötet med en ny undervisningsgrupp är ett utmärkt tillfälle att etablera och sätta upp ramarna för den professionella relationen mellan lärare och elever. De där första minuterna är fyllda av potential och förhoppningar, men kan också skapa oro eller rent av rädsla, inte minst hos nyexaminerade lärare. Tänk om de inte lyssnar? Kommer någon elev utmana mig?

Syftet med boken ”Handbok i klassrumsledarskap”, som Jonas Nilsson skrivit tillsammans med pedagogikforskaren Martin Karlberg, är att ge lärare och lärarstudenter de verktyg som krävs för att vara en god ledare i den och många andra situationer som varje lärare måste bemästra. De metoder och uppgifter som finns i boken går att ta till sig som enskild lärare, men författarnas förhoppning är att boken ska användas kollektivt för att systematiskt öka ledarskapskompetensen på hela kollegiet, eller i lärarutbildningen.

– Jag saknar ett ledarskapslyft, och det är kanske det viktigaste lyftet av alla. Vi får höra att det är viktigt att vi håller oss uppdaterade på aktuell forskning men det har inte varit så strukturerat kring ledarskap. Här har vi sammanställt mängder av tydliga förslag på metoder baserade på forskning, säger Jonas Nilsson till Skolvärlden.

Klassrumsledarskap handlar enligt honom om att få gruppen med sig. Att få eleverna att göra det man vill på ett enkelt och friktionsfritt sätt.

– Man minskar tiden för onödigt prat, störningsmoment, elever som trotsar och så vidare. Man skapar sig helt enkelt ett utrymme att göra det som lärare är till för – att undervisa. I en lugn klassrumsmiljö höjs resultaten medan mobbning, kränkningar och rasism minskar. Vi lärare orkar också mer och får en mycket bättre arbetsmiljö, något som kan förebygga utbrändhet, säger han.

De ordningsskapande metoderna i boken vidimeras på två sätt. Dels är de sådana som Jonas Nilsson under sina 19 år som lärare själv funnit fungerar, och dels bidrar Martin Karlberg med forskningens perspektiv som förklarar mer teoretiskt varför det fungerar.

Eleverna ska känna att de kommer in till någon som har koll på läget och äger situationen.

– Tanken är att man ska kunna organisera en utbildning för personal under konferenstid, liknande matematik- eller läslyftet. Man prövar på metoder en vecka och veckan efter pratar man med kollegor som prövat samma metoder, och pratar om ”vad får vi ut av det här?”. Det kan ibland bli så att det bara är eldsjälarna på skolan som tar del av forskning. Här ges alla en dörr in, och inte bara de som är speciellt intresserade, säger Jonas Nilsson.

Att ledarskap bara är en naturlig egenskap som vissa har och andra inte har, menar han är en myt.

– Alla kan lära sig att bli goda ledare. Det är klart att man kan ha olika fallenhet och talang för att leda. Men genom att använda metoder som bevisligen fungerar så sätter man sig själv i ett helt annat läge. Plötsligt har man den där talangen som andra hade från början.

WEBB-TV – SE INTERVJUN MED JONAS NILSSON: NYCKLARNA TILL ETT STARKARE LEDARSKAP I KLASSRUMMET

Jonas Nilsson bekräftar att det första mötet med en ny grupp elever är väldigt avgörande.

– Det är enormt viktigt. Man pratar om de första sekunderna, det första intrycket. Eleverna ska känna att de kommer in till någon som har koll på läget och äger situationen.

Samtidigt tycker han inte att man ska stirra sig blind på det enstaka tillfället. Kontinuitet och stabilitet är det som bygger förtroende hos eleverna i längden.

– Man har inte så mycket nytta av ett gott första intryck om man inte följer upp det med trygghet, stabilitet, värme och omtanke. Tryggheten och kontinuiteten, att man står fast vid vad man har sagt.

Har man chansen att reparera ett dåligt första intryck?

– Man har alltid en andra chans, och en tredje och fjärde. En av fördelarna med lärares ledarskap är att vi träffar eleverna så ofta. Du sätter dig i en svår sits om du inte är konsekvent, men du har alltid en ny chans efter rasten, nästa dag, nästa lektion.

Det ambitiösa slutmålet med boken är att ledarskapet ska bli bättre och klassrumsklimatet lugnare på landets skolor, vilket i sin tur skulle få en mängd positiva effekter.

– Vi har höga mål. Vi tycker att det här är den viktigaste kompetenshöjande insatsen för lärare i alla ämnen. Stressen lärare upplever kan delvis bero på att det är stökigt och rörigt. Ett medvetet ledarskap ger bättre skolresultat, lugnare och mer positiva klassrumsklimat, och gladare lärare. Allting går hand i hand, säger Jonas Nilsson.