Lärare hotas privat – facket vädjar om resurser

– Det har blivit våldsammare och hotfullare. Jag vill lägga bollen där den hör hemma: Hos våra politiker, säger hon.

Under 2022 anmäldes 400 fall av hot och/eller våld mot Uppsalas lärare till kommunen, rapporterar UNT. Enligt Petra Åkerström, huvudskyddsombud och förhandlingsombud för Sveriges Lärare i Uppsala, tillkommer ett stort mörkertal då många incidenter inte anmäls.

Hon tycker ändå att man kan se mängden anmälningar som ett kvitto på det hon och hennes lärarkollegor upplever: En eskalering av hot och hat riktat mot lärare. Och för den enskilda lärare som drabbas kan det vara en omskakande upplevelse.

– Det påverkar jättemycket. Jag har haft ärenden där medlemmar har blivit uppsökta på sin privata telefon och tagit emot hot, ”vi vet var du bor” och liknande saker. Det påverkar hela måendet, man blir otrygg, säger hon.

Vi har en organisation som slimmats under 20 år

Parallellt med den ökande otryggheten på flera av Uppsalas skolor har det skett en successiv åtstramning av resurser, och det är den korrelationen som Petra Åkerström önskar att beslutsfattarna skulle ta på större allvar.

– Vi har en organisation som slimmats under 20 år. Jag pratade om det här i lokaltidningen för 15 år sedan, men det har bara blivit värre. Vi måste ha politiker som begriper vilka effekter deras budgetar ger, säger hon.

Lärare som utsätts för hot blir otrygga

Även om de rapporterade incidenterna är kopplade till skolan gör sig otryggheten ofta påmind när den utsatta vistas utanför skolan.

– På skolan har man ofta kollegor kring sig, och kanske har man en rektor som backar upp. Men på väg till och från jobbet är man ensam, och hemma kanske man har egna barn och en familj som man känner att man inte kan skydda, säger Petra Åkerström.

Det finns ett systemfel i våra budgetar.

Hon berättar samtidigt att en elev som har gett sig på en lärare ofta får sina kompisar från andra klasser att sluta upp kring sig. De kan sedan dyka upp i korridoren eller knacka på dörren och skapa en ny hotfull situation.

Medierapporteringen om en växande och mer våldsam ungdomskriminalitet kan påverka hur det upplevs.

– Det behöver inte handla om att eleverna är gängkriminella, men det är ändå den här attityden att man backar upp varandra. Som lärare vet man inte riktigt hur allvarligt hotet är. Är det här skolungdomar som säger dumma saker, eller finns det en faktisk hotbild?

Fler utbildade och stabila vuxna behövs i skolan

Den nya lagstiftning som trädde i kraft i höstas med syfte att förtydliga lärares och annan skolpersonals mandat att ingripa fysiskt och avlägsna stökiga elever för att värna studiero i klassrummet har inte haft någon märkbar effekt, menar Petra Åkerström.

– Generellt är arbetsmiljölagen och skollagen helt ok, det som saknas är resurserna. Det finns ett systemfel i våra budgetar som gör att vi inte kan motverka att arbetsmiljön i skolan blir hotfullare och att våldet blir värre och mer frekvent.

Vad är det rent konkret ni behöver mer av?

– Vi behöver ha tillbaka kuratorer, vägledare, fritidspedagoger, socialpedagoger och andra vuxna i skolan som jobbar tillsammans med lärarna. Och vi måste ha välutbildade elevassistenter. De tar sig ofta an de tuffaste eleverna men är samtidigt ofta de yngsta och mest oerfarna medarbetarna. Vi behöver välutbildade, stabila människor i skolan.

Ett annat önskemål är att rikspolitikerna når ett beslut som låter skolan samarbeta närmre med socialtjänst och polis.

– Hela samhället finns i skolan. Vi måste ha möjlighet att samarbeta så att vi kan arbeta förebyggande. För när det väl har hänt något är det för sent, då har vi redan förlorat, säger Petra Åkerström.