Nio av tio röstade ja till nya skolavtalet

LÄSTIPS Det här behöver du veta om det nya avtalet – stor fråga-svar

Lärarförbundets avtalsdelegation röstade med stor majoritet igenom förslaget, enligt vad Läraren erfar med röstsiffrorna 81–9. Totalt ska 90 personer ha närvarat vid omröstningen.

Arbetet med att få ihop ett vasst avtal har varit intensivt. Anna Olskog, ordförande Lärarförbundet Umeå, grundskollärare och ledamot i Lärarförbundets förbundsstyrelse:

– Vi har kallat in avtalsdelegation sex gånger för att resonera hur vi skulle få till ett avtal så bra som möjligt. Så tajt har avtalsdelegationen aldrig arbetat tidigare.

”Stor frustration”

Anledningen är solklar. Avtalsefterlevnaden på det förra avtalet, Hök -18, har varit dålig. Huvudmän och arbetsgivare har inte levt upp till förväntningarna.

– Det finns en stor frustration där ute hos våra medlemmar, förväntningarna är höga på att få ett avtal som levererar. Det måste vi ha respekt för. Nu lade vi och LR fram ett gemensam yrkande. Men förhandlingar med en motpart är aldrig ensidiga, de blir en kompromiss. Vi har verkligen gjort allt vad vi kan för att få så bra grejer på plats som möjligt.

Nu finns ett treårigt avtal, men det är på inga sätt ett självspelande piano som Anna Olskog uttrycker saken.

– Avtalet kommer inte att lösa alla problem och lärarnas arbetssituation. Men jag anser att det i grunden är ett bra avtal som jag ser möjligheter i. Nu vidtar lokalfackligt arbete.

LÄSTIPS SKR: ”Det här är vi mest nöjda med i nya avtalet”

Hon röstade emot

En som inte är lika positiv är Andrea Meiling, ordförande för Lärarförbundet Göteborg:

– Jag röstade nej då jag inte tyckte att det fanns förpliktigande skrivningar eller centrala skrivningar för alla Sveriges lärare, utan det är upp till varje kommun och den kraft som finns där.

Hon ville ha tydligare skrivningar här, men tycker att istället det nya avtalet blir något av ett HöK -18, 2:0.

– Vi hade velat få till ett paradigmskifte och steg bort från New public management, NPM, men hamnar i mina ögon kvar på samma fläck. Vi kommer naturligtvis föra vår kamp i Göteborg om tydligare skrivningar där, men känner att små avdelningar är förlorare, säger Andrea Meiling.

”Lärare är inte en konfliktbenägen grupp”

Olof Linton, gymnasielärare i historia och religion på Östra Real, i Stockholm och styrelseledamot i Lärarförbundet Stockholm förstår besvikelsen.

– Jag tror att många därute hade hoppats på att facket skulle ha satt ner foten hårdare. Många hade varit villiga och beredda på att ta en konflikt för att komma tillrätta med de arbetsmiljöansvar som kommuner och huvudmän slingrat sig undan under förra avtalet.

– Besvikelsen är stor över att arbetsgivare inte på allvar tar tag i de bristande arbetsförhållanden som pågått i åratal. Det föder misstanken att det nya avtalet inte heller kommer att leverera. Men lärare är på det hela inte en konfliktbenägen grupp utan en samhällsbärande yrkesgrupp med stort inneboende ansvar, och som sådan kan låta sig utnyttjas.

Kritik på sociala medier

Flera lärare uttrycker stark besvikelse och ilska i sociala medier. En av dem som kommenterat Lärarens rapportering på Facebook skriver ”Grattis till SKR, som fullständigt fintade bort både Lärarförbundet och LR”. 

Läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim twittrar: "Jag kommer nu, med sorg i hjärtat, gå ur Lärarnas Riksförbund. Det är omöjligt för mig att vara medlem i ett fackförbund som inte längre är ett fackförbund (...) Lärare i Sverige går på knäna. Kravet på lärartjänsterna bara ökar. Kommunerna fortsätter att 'effektivisera', dvs skära ned. Inget är reglerat för oss, varken klasstorlekar, undervisningstid, löner eller arbetsuppgifter. Men ingen agerar. Inte ens våra egna förbund.”

Lärarens krönikör Maria Wiman skriver på Twitter: Ingen reglerad undervisningstid och alldeles för mycket ansvar på lokala fackliga ombud. Det är riktigt illa”.

”Inte lämna någon kommun i sticket”

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand påpekar att det nya avtalet Skolavtal-21 har mer tvingande skrivningar.

– Det ska upprättas en plan med tydliga insatser för att komma tillrätta med det som idag står i vägen för ett attraktivt och hållbart lärarliv.

Om kritiken att mycket av kampen för en bättre arbetsmiljö hamnar på kommunal nivå säger hon:

– Som centrala parter har vi förbundit oss att inte lämna någon kommun i sticket utan vill endera parten lokalt att vi hjälper till så ska vi göra det.

Hon påminner också om det faktum att avtal inte kommer till såvida man inte är beredd att förstå varandras behov.

– Varken vi eller SKR har således fått igenom allt vi önskar.

Även på Lärarnas Riksförbund har debatten varit intensiv, enligt ordföranden Åsa Fahlén:

– Det har varit en tuff diskussion i vår styrelse innan vi kom fram till att rekommendera förbundsrådet att anta det. Diskussionen var tuff även i förbundsrådet, innan vi landade i beslutet att säga ja till avtalsförslaget.

– Positivt med detta avtal är att det finns fler tvingande ”ska”-formuleringar, det vill säga fler tydliga krav på att arbetsgivaren måste leva upp till avtalet. Avtalsefterlevnaden i Hök 18 har varit dålig och den problematiken finns fortfarande. Därför är det viktigt att vi som tecknar avtal tar fajten gentemot kommunerna och huvudmännen och ser till att de här skarpare skrivningarna verkligen används.

Fotnot: NPM är ett samlingsbegrepp för reformer i den offentliga sektorn hämtade från det privata näringslivet i syfte att öka effektiviteten.

LÄS ÄVEN

JA till nytt skolavtal – så påverkas du som lärare

Wiman: Vi lärare har stått där för våra elever

Ny undersökning: Stor covid-oro i lärarkåren

Professorn: ”Lärares covidrisk inte större”

FÖLJ OSS GÄRNA PÅ INSTAGRAM!