Hök21-krav: Minskad arbetsbelastning och coronabonus till alla

Sista mars 2021 slutar det föregående skolavtalet Hök-18 att gälla, och då ska det nya kollektivavtalet Hök-21 träda i kraft.
Under fredagen lämnade Lärarförbundet och LR över sin gemensamma kravlista till SKR.

– Vi lärare har valt vårt yrke med glädje och stolthet, men det är väldigt få kommuner som kan vara stolta över de förutsättningar de ger oss att utföra vårt yrke. Vi kräver bättring i kommande avtal, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

”Skarpaste kravet”

– Det skarpaste kravet är utan tvekan balansen mellan det professionella uppdraget och förutsättningarna. Arbetsbelastningen och möjligheten att göra sitt jobb måste regleras på ett sjysst sätt, så att lärare känner att de räcker till, säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.

Därför kräver lärarfacken att varje kommun inom ett år ska ta fram ett skarpt förslag om hur arbetsbelastningen ska regleras, förslag som sedan ska granskas av Lärarförbundet, LR och SKR centralt.

I kraven ingår också att arbetsgivaren ska se över varje lärares uppgift och förutsättningar årligen, och revidera vid behov. Kommunerna ska också garantera planeringstid och tid för reflektion efter lektionerna.

Kraven kan ses som förstärkningar av de arbetsmiljökrav som finns i Hök-18, men som fått kritik för att vara tandlösa.

– I Hök-18 är vi överens om vad problemen består i, att inte alla kommuner lyckas skapa de förutsättningar som lärar- och rektorsyrkena kräver. Avtalet syftade till att det skulle ske förbättringar på varje arbetsplats. Nu när vi summerar avtalet konstaterar vi att det har hänt saker, men på för få ställen. Vi behöver ett avtal som tvingar fram lösningar för ett mer hållbart och attraktivt läraryrke. Det är i hela Sveriges intresse, säger Johanna Jaara Åstrand.

Vems ansvar är det att Hök-18 inte fick tillräcklig kraft?
– Vi ser att kommun efter kommun skär ner i stället för att satsa på skolan. Det är klart att det märks i lärarnas arbetssituation. En förklaring är kommunernas tuffa ekonomiska läge, det slår mot likvärdighet, läraryrkets attraktivitet och syns i elevresultat, säger Johanna Jaara Åstrand.

Coronabonus till alla lärare

Lärarförbundet kräver också nationella lönesatsningar, framför allt på erfarna lärare. Varje kommun ska göra tydligt vad som är en bra lärare, och vad som ger mer i lönekuvertet.

– Det gör att processen blir så mycket starkare. Syftet med överenskommelserna är att stärka kvaliteten. Det blir bättre när vi gör det ihop, än när arbetsgivaren gör det själv. Duktiga lärare ska få mer, och man måste komma överens lokalt om vad som är en duktig lärare, säger Mathias Åström.

Bland kraven finns även en coronabonus.

– Vi tycker att det är högst rimligt att lärarna får en sådan ersättning. Ett par tusen i engångsbelopp är ett exempel, som Kommunal fick. Man kan tänka sig extra semesterdagar. Man kan också tänka sig en riktad lönesatsning på skolan, generellt. Men det handlar om pengar och ekonomiskt erkännande – det räcker inte med en klapp på axeln, säger Mathias Åström.

Även i förhandlingarna om kollektivavtalet driver Lärarförbundet frågan om fortbildning för lärare.  

– Vi måste komma överens om villkoren för lärares deltagande. Det funkar inte om att det landar i att lärare måste ta tjänstledigt för att delta i vidareutbildning. Vi behöver en genomförandeplan. Vi har inte lyckats komma överens om hur de tidigare lärarlyften skulle finansieras, säger Mathias Åström.

Efter julhelgerna sätter sig Lärarförbundet, LR och SKR vid förhandlingsbordet, och ska vara klara i mars 2021 då föregående avtal löper ut.

LÄS MER: