”Är 2021 året för den stora lärarstrejken?”

Den stora arbetsmiljös förbättring som utlovades efter en lång och utdragen förhandlingsprocess uteblev. Samtidigt strejkade våra amerikanska lärarkollegor och nådde framgång på andra sidan atlanten. Deras motpart lyssnade inte heller på dem. Så de gick till stridsåtgärd. De strejkade. Nådde framgång på samtliga av sina krav. Något vi här i Sverige hörde rätt lite om.  

Nyligen sammanställdes utvärderingen av HÖK18 med dessa tre sammanfattande punkter: 

• Att HÖK 18 inte har förbättrat lärarnas lönestruktur. Äldre lärare får fortfarande systematiskt sämre utfall vid lönerevisionerna. Lärares löneutveckling stannar av en bit upp i 40-årsåldern. Trots avtalets intentioner har detta inte förändrats under avtals­perioden. 
• Att ett skol-OSA-arbete på det sätt som avtalet föreskriver inte bedrivs på alla arbets­platser. 
• Däremot visar utvärderingen att medlemmarna rapporterar genom­gående lägre arbetsbelastning på arbetsplatser där ett sådant arbete faktiskt bedrivs.” 

HÖK18 blev en flopp. 

Så var ligger egentligen det stora problemet, varför kan vi inte få till ett konkret läraravtal med bindande skrivelser? 

En mastig fråga som enkelt kan besvaras såhär: vår motpart i förhandlingen har varken möjlighet eller skyldighet att applicera läraravtalet i verksamheten. 

Det är nämligen så att SKR är en intresseorganisation, ingen myndighet. Den här intresseorganisationen har fått i uppgift att representera de 290 kommuner i landet under förhandlingen om läraravtalet. Det här har fått många fackligt aktiva att reagera. Och när en väl inser att det är en intresseorganisation (likt till exempel Friskolornas riksförbund) som ansvarar för huvudförhandlingen inser en snabbt hur absurt rådande situation är. Aldrig att en organisation som inte ansvarar för verksamheten skulle bry sig om att få till en dräglig arbetsmiljö för läraren. Det är sekundärt. Målet kommer således i min mening alltid vara att kräma ut så mycket som bara går av den utslitna kåren och maximera tiden läraren vistas i skolan och undervisar, för att kompensera för den stora lärarbristen vi har i landet. Det här är, enligt min tolkning, anledningen till varför facken  driver frågan att förstatliga skolan. Att få någon som blir ansvarig.

Klokt anser jag. Det jag frågar mig själv är: har vi tid att vänta så länge? 

Jag tror nämligen inte det. 

Vi behöver få in kraftfulla åtgärder nu. På flera områden, både när det kommer till skolans huvudman, reglering av vinstdrivande friskolor och lärarens avtal. Även fast krisrapporter på dessa områden om skolan har duggat tätt senaste decennierna börjar det nu att nå sin absoluta kulmen. Debatten som pågår just nu om vinstdrivande friskolor är bara toppen på ett gigantiskt isberg. Har det vart tufft innan är det ingenting mot vad som händer just nu och komma skall. Därför krävs det åtgärder, nu.

Inför hök21 hoppas jag därför facken ställer dessa krav i sin förhandling: 

• Obligatorisk lärarlegitimation för att få utöva läraryrket i grundskolan. 
• Max undervisningstid 17h i veckan 
• Max klasstorlekar på 24 elever 
• Ingen arbetsplatsförlagd tid utöver lektionstid. 
• Lönelyft med 5.000 för alla lärare som ligger i nedre 25 procenten alt. införande av tarifflön. 
• Lärare är lediga alla lov, lika länge som eleverna 
• Varje lärare får ett fortutbildningskonto med 10.000 inför varje termin. En får välja sin fortutbildning själv.
• All vikariering ska ersättas enligt en övertidsmodell. 

Att i avtalsrörelsen 2021 inte lyckas få till bindande skrivelser kan inte accepteras. Förutom att förändring behöver ske angående marknadsskolan måste förändring ske för lärares arbetsvillkor. Annars kommer vi inte ha en lärarkår kvar. Så kommer 2021 bli året då en lärarstrejk bryter ut? Jag är tveksam. Men tillåt mig att uttrycka mig såhär – Ifall lärarna i USA kan, då kan vi. Upp på barrikaderna, kollegor. Medan vi fortfarande klarar av att stå upp. 

Alexander Skytte, legitimerad lärare

LÄS ÄVEN

Lärarförbundets krav på kommunerna i Hök-21

Lärarförbundets krav – hela listan inför Hök21