Hamid: Ibland tvingas vi agera fysiskt som lärare

Det blev en friande dom av Högsta domstolen i fallet där en lärare i Lidköpingsskola lyfte en elev ur en soffa. Ett fall som får avgörande konsekvenser för lärarkåren, skriver Hamid Zafar. Foto: Getty Images
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Jag har svårt att tro att läraren i Lidköping förstod att hans ingripande gentemot eleven som blockerade rasthallen skulle få så långtgående konsekvenser den där ödesdigra novemberdagen 2017.

Två och ett halvt år senare har ärendet behandlats i tre rättsliga instanser. I alla har läraren fått rätt – nu när ärendet är avgjort även i Högsta domstolen.

Jag hade på förhand svårt att tro att Högsta domstolen skulle göra en annorlunda bedömning än den som tingsrätten och hovrätten redan gjort. Och jag fick rätt.

Domen som blir prejudicerande kommer med stor sannolikhet att få avgörande konsekvenser för lärarkåren i stort.

Som en isolerad händelse kan man mycket väl hävda att läraren kunde ha agerat på ett annorlunda vis. En lärare ska inte tvingas ta till ett nackgrepp. Ändå tvingades han till det. Ändå hamnar vi där ibland. Vi vill alltid agera rationellt och sansat men ibland tvingar vissa situationer oss att agera fysiskt. Trots att vi inte vill det.

Lärarens krönikör, Hamid Zafar.

För några år sedan blev jag själv attackerad av en högstadieelev som sprang in i mitt kontor för att ge sig på mig. Detta efter att jag under ett lektionsbesök talat om för eleven att stänga av musiken som denne spelade på hög volym under pågående lektion, något som eleven vägrade. Jag valde då att bege mig till mitt kontor för att ringa elevens vårdnadshavare. I samma ögonblick som jag skulle sätta mig ner vid min dator såg jag eleven i ögonvrån. Jag höll ner eleven i en fåtölj tills denne lugnat ner sig och min kollega kunde ringa polisen. Det hela slutade ändå bra. Jag fick senare reda på att eleven inte var van vid att bli tillrättavisad och detta skulle ha provocerat honom.

Barn- och elevombudet hävdar att man valde att driva Lidköpingärendet i högsta domstolen för att få vägledning då det handlar om vilka skyldigheter och vilka befogenheter skolpersonal har för att upprätthålla tryggheten. Så må det vara men jag tror ändå att den händelsen i Lidköping inte är unik. Man kan välja att betrakta den som en isolerad händelse men man kan också betrakta den som ett uttryck för en anmälningskultur.      

I ett fall från Malmö lyftes en stökig elev ut från klassrummet. Elevens föräldrar anmälde det till BEO som menade att eleven blev kränkt och förnedrad inför sina kompisar. Malmö stad fick betala 25 000 kronor i skadestånd.

Läs mer: Anmälde läraren: "Alla i stan vet vem jag är"

Häromåret dömdes en skola i Mölndal till 10 000 kr i vite efter att en lärare ingripit och hållit fast en elev när denne kastade stenar på skolgården. BEO bedömde att läraren utsatt eleven för en kränkning när denne höll fast eleven medan elevens kamrater var närvarande.

Konsekvensen av dylika fall har resulterat i ett många lärare idag avstår att agera i konflikter. Vilken lärare vill agera i konflikter när man vet att skolan riskerar att bli föremål för skadestånd? Ingen bör vara förvånad över varför det är svårt att locka studenter till lärarutbildningen.